Vi matar glatt våra barn med socker. Men godis till kaninen eller hunden, det kommer inte på fråga. Det är de ju inte skapade för. Men vi då? Är det verkligen sunt att 22 procent av snittbarnets kost kommer från socker? Det är frågor som vetenskapsjournalisten Ann Fernholm ställer sig.
Sockret lämnar ingen oberörd. Man kan med stor träffsäkerhet påstå att det vita, raffinerade sockret tillsammans med processade snabba kolhydrater är roten till mycket av det onda i dagens välfärdssamhälle. Ett samhälle som inte mår särskilt bra längre. Som har magproblem och kronisk värk med jämna mellanrum. Eller som Ann Fernholm skriver i en av sina böcker: ”Liv står på spel. Ditt eget”.
Sockerhetsen tog fart redan på 30- och 40-talen, sedan började den amerikanska sockerindustrin lobba för sockrets nytta gentemot ”det farliga fettet”. Utan att på något sätt upplysa om vad sockret gör med våra kroppar och att sockret lagras som fett.
Missa inte läsareventet 21 mars med Ann Fernholm!
– Dagens forskare kan sällan sin historia. För mig började insikterna om hur illa dagens kostråd fungerar när jag intervjuade en kvinna med typ 2-diabetes, som med hjälp av en lågkolhydratkost normaliserade sitt blodsocker och gick ner 40 kg i vikt, säger Ann Fernholm som faktiskt började sin mediabana i barnprogrammet Hjärnkontoret. Hon deltog i en spännande duell mellan fysik och kemi under sent 1990-tal. Ställningen då? Det blev oavgjort, men deltagarna brände nästan ner Kemikum i Uppsala. Förmågan att iscensätta bränder tillämpar hon även på barnkalas.
– Förra året hade vi Harry Potter-kalas. Barnen fick gå ner i en becksvart källare. Där fick de möta Snape och öva sig i att släcka drakeld, säger Ann Fernholm och berättar att hemligheten ligger i lycopodiumpulver, torkade ormbunkssporer som man slänger in i en brännare.
Lärde sig hos barn 2
Under första graviditeten blev Ann, precis som så många andra gravida, hungrig jämt. För att gå ner i vikt efter graviditeten fick hon rådet att äta en GI-kost, utan att räkna kalorier. Hon tog bort alla snabba kolhydrater och socker, och upptäckte att man inte behöver räkna kalorier för att gå ner i vikt. Att hon åt långsammare och blev nöjd. Inte – som tidigare – ”bombmätt men sugen på mer”.
– Jag är så lyckligt att jag upptäckte detta så tidigt i livet. Jag tänker på alla äldre kvinnor som ätit lågfettkost och trott att de har gjort rätt, men där vikten exploderat. Vilken skuld och skam de känt, när det egentligen var kostråden det var fel på.
Kort efter detta intervjuade hon kvinnan med typ 2-diabetes, som hade vägt över 100 kilo, men som tack vare en lågkolhydratkost fått normal vikt. Som biokemist hade Ann svårt att se logiken i de kostråd kvinnan hade fått i vården.
– Hon hade fått rådet att fylla sin tallrik med ris, pasta och potatis. Det är rent krasst mat som skulle ha dödat henne om det inte fanns blodsockersänkande läkemedel att tillgå.
Kvinnans berättelse fick Ann Fernholm att börja granska vetenskapen bakom de kostråd vi har fått, vilket resulterade i boken Ett sötare blod – om hälsoeffekterna av ett sekel med socker, som gavs ut 2012.
Under arbetet med den boken började hon inse att bilden av kolhydrater är onyanserad – att kroppen tar hand om socker och stärkelse på helt olika vis. En stor del av sockret omsätts i levern, där det bildas fett. På kort sikt rubbas blodfetterna, på lång sikt kan det orsaka fettlever.
– Nuförtiden har 1 av 10 ungdomar i Europa och USA fettlever. Det var något man tidigare förknippade med alkoholism, men nu har barn dessa problem.
Skippa sötningsmedel
I boken Det sötaste vi har – om socker och växande kroppar satte sig Ann istället in i sockrets historia. Från att ha varit svindyrt och en lyx som få hade råd med på 1800-talet, har sockret blivit allt billigare och spridit sig över världen. Medelsvensson toppade sin sockerkonsumtion i början av 2000-talet, då det fortfarande var tillåtet att nyckelhålsmärka glass. Idag finns det socker i nästan allting och det är fortfarande något av ett projekt att leva ett sockerfritt liv. Blodsockret svänger och när vi behöver ett energitillskott på eftermiddagen, blir det gärna något sött.
Även om sockret tas bort är det populärt att tillsätta andra sötningsmedel i stället. Det är norm att mycket ska smaka sött.
– Har man diabetes är de sockerfria produkterna absolut bättre, men man ska inte heller sträva efter att ersätta skräp med något ännu mera konstgjort. Stevia är ju visserligen naturligt, men ingen vet de långsiktiga effekterna av ett stort steviabruk. Istället för att fylla på med en proteinbar efter träningen är det så mycket bättre med riktig mat. Kroppen behöver det naturliga, säger Ann som har svårt för flera av den senaste tidens osötade – men ändå ingrediensvälfyllda – mellanmålsutbud.
– Det är bättre att vi vänjer oss av med den söta smaken. Ju mindre socker man äter, desto mindre behöver man för att något ska smaka sött.
Vad skulle du säga att är allra största sockerfällan?
– Förutom läsk och godis: Frukosten. Och sedan alla mellanmål, särskilt de som köps på språng.
Juicen är också en sockerbomb. Ann förespråkar att frukt och bär såsom naturen har producerat den: Hel med alla tillhörande fibrer.
– Vi dricker snabbt juicen från tre apelsiner, men äter vi så många apelsiner blir vi mätta.
Våra sockersöta barn
Sedan blir våra barn lätt bortskämda av mor- och farföräldrar som gärna bjuder på godis. Och all glass till dagis när barnen fyller år. Redan som bebisar vänjs barn vid söta smaker genom processad pulvergröt. På prydliga förpackningar står det ”osockrad”, men istället innehåller de koncentrerad fruktjuice och därmed en rejäl dos av smygsocker. Ja, listan kan göras lång.
– Mitt hjärta klappar för barnen. Ingen ska inte behöva växa upp med en livsstil som leder till fettlever innan de ens blivit tonåringar!
Vanor skapas tidigt. Därför menar Ann att man ska undvika att rutinmässig köpa glass varje gång man är på badhuset, eller dricka läsk varje fredag.
– Det är fredag 52 gånger per år. Att barnen förknippar julafton med julmust är ett mindre problem. Men när vi dricker läsk och äter stora påsar godis varje vecka blir det för mycket. Så tänk fettlever och säg nej till den där glassen! Eller gör en egen glass med mindre socker och mer frukt i.
Det är ett bra tips att ta med sig. Internet är fyllt med recept på goda alternativ till de traditionella bakverken, och dessa kan till och med vara godare.
– När vi bjöd på mangoglass, baserad på grädde, ägg och vaniljpulver på ett barnkalas bad jag barnen att sätta betyg på den, skala 1-5. Barnen satte betyget 1 000.
För den som verkligen är sockerberoende är det en extrem utmaning att gå från 100 till 0 på en dag. Men det som ger allra mest är att skippa läsken och godiset.
Prisad vetenskapsjournalist
Ann Fernholm har blivit namnet på allas läppar under de senaste årens sockerdebatt. Redan 2010 utsågs hon till årets vetenskapsjournalist efter att ha granskat solkrämer och insett att de inte alls gett det skydd de utgett sig för att ha.
– Vi litar för mycket på forskare. Många av de råd vi får är baserade på väldigt bräckliga vetenskapliga data.
Som med fallet ägg. Ett mer vitaminrikt livsmedel än det går knappt att få tag på. Människan har i alla tider ätit ägg, men plötsligt blev det farligt för sitt höga kolesterolvärde.
– Människan är en allätare. Det finns folk som inuiter och massajer, som i princip endast har levt på animalisk mat, och haft en fantastisk hjärthälsa. Det finns också folkslag i Afrika och Asien som till största delen ätit vegetariskt och mått väldigt bra på det. Men när den processade västerländska kosten, rik på socker och vetemjöl, gör sitt intåg, sprider sig fetma, typ 2-diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom.
Även tarmfloran påverkas av vår fiber- och näringsfattiga moderna mat.
– En av de vanligaste orsakerna till varför barn går till läkaren är problem med magen. Vi äter i genomsnitt runt 14 kilo godis per person och år, och dricker närmare 60 liter läsk. Utöver detta äter barn dagligen sötade yoghurtar och frukostflingor som innehåller mer socker än kakor. Så undrar vi varför det gör ont i magen…
Bort med klyftor
Anns mål är att barn ska slippa fetma och att minska skillnaderna mellan olika samhällsklasser. Studier visar att barn som har föräldrar med en kort utbildning generellt sett får i sig mer socker.
– En del barn äter bullar och dricker läsk till frukost. Jag önskar att hälsosamma alternativ skulle vara mycket billigare än de ohälsosamma.
Tomt i skafferiet
Ett väldigt handfast råd för sockerälskaren som vill ta tag i sitt beroende är att rensa ur kyl, frys och skafferiet på den dåliga kosten. Många upplever att sockersuget kan vara lika stark som drogberoende.
– Få personer klarar att köpa en stor påsegodis, äta fem bitar och sedan stoppa undan påsen. De flesta äter upp allting. Vill du ha fem godisbitar, köp bara det. Barn som är hemma själva brukar också nosa upp alla godsaker i skafferiet.
Ett annat hett tips är att inte följa receptet till punkt och pricka. Anns pepparkakor har halverad mängd socker, men ingen har någonsin klagat över smaken. Snarare tvärtom.
– En sak jag aldrig köper är fruktyoghurt. Vi smaksätter istället naturell yoghurt med bär och frukt.
Det blir tydligt vilket grepp sockret har oss i när vi är på språng och vill få i oss något snabbt, enkelt och smidigt. Banan eller nötter är väl det perfekta, men många faller i godis- eller bars-fällan.
Och hur överlever man besöket på snabbmatsrestaurangen?
– Välj bort läsken och drick vatten. Ta morötter i stället för pommes. Då har du vunnit mycket.
Frustrationen över de illa grundade kostråden fick Ann att vara med och grunda Kostfonden, som precis som Cancerfonden är en forskningsfond, men som har kosten i fokus. Kostfondens mål är att stärka kostforskningen och höja kvaliteten på koststudier.
– Kostbehandlingar skulle kunna spela en mycket större roll i vården än vad de gör idag. I Sverige har runt 400 000 personer diabetes. Många av dem får kostråd som höjer blodsockret och ger kraftiga blodsockersvängningar. Läkarna förväntar sig att de ska kunna hantera detta med blodsockersänkande läkemedel och insulinsprutor, men för många fungerar det dåligt. Förutom ett mänskligt lidande orsakar detta enorma kostnader för samhället.
Hoppet består
Det finns ett liv efter sockret. Ju mindre socker du äter, desto mindre vill du ha.
– Det här kan låta präktigt, men numera tycker jag kakor och bullar smakar så sött att det inte ens är gott. När man vänjer sig av med allt sött, smakar också maten mer. Men till jul brer jag mögelost på mina lågsockerpepparkakor och njuter.
Anns 5 bästa tips för att skära ner sockret
1. Ha inte dålig mat/snacks/godis hemma i skafferiet, i alla fall om du inte kan låta bli att äta av det till vardags.
2. Hitta nya goda recept utan tillsatt socker, eller halvera sockerhalten när du bakar på konventionellt vis.
3. Skapa ingen rutin med barnen med glass på badhuset och läsk varje helg.
4. Bestämt dig för att minska sockret? Tacka nej när andra bjuder på fika. Stå på dig.
5. Slopa läsken. Nu med det samma. Det är inte värdigt en människokropp.
Recept på osötad chokladtryffel med lakrits, 25 st
Ingredienser:
200 g högkvalitativ mörk choklad
1 dl vispgrädde
0,5-1 lakritsstång (finns på apoteket)
1 tsk honung
1 msk smör
Kakao till garnering
Gör så här:
Hacka chokladen fint och lägg den i en värmetålig skål eller kastrull. Krossa lakritsstången till små bitar i en mortel eller med en hammare i en kökshandduk.
Koka upp grädden på låg värme 1+-15 minuter. Se till så att alla lakritsbitar smälter. Häll den varma gräddblandningen över chokladen och rör tills det blir en jämn chokladsmet. Om chokladen inte smälter direkt, ställ skålen på svag värme och rör. Rör ner 1 msk smör. Häll upp smeten i en form och låt stå kallt i kylen i minst två timmar.
Forma runda bollar som du rullar i kakao. Njut!
Receptet kommer från apoteket.se
Ta del av mer information kring hälsa vid diabetes hos Ascensia Diabetes Care Sweden.
Text: Julia Kimell
Foto: David Thunander