Ge barn och ungdomar goda matvanor – utan osund fixering

Barn och ungdomar omges av reklam för ohälsosam mat och snacks överallt. Oroande statistik rapporteras om deras hälsa, så hur kan vi vända den negativa trenden och uppmuntra våra barn och ungdomar till goda matvanor, utan att trigga till ätstörningar? Vad kan du göra som förälder eller annan nära anhörig?

Att prata med sitt barn om ”nyttig” v.s. ”onyttig mat” kan vara svårt och känsligt. Vi vill ge våra barn och ungdomar rätt verktyg för hälsosamma matvanor, men FÖR mycket snack kan leda till osund fixering som i värsta fall ger långvarig ätstörningsproblematik. Samtidigt pekar studier och statistik på att allt fler mår sämre på grund av osunda kostval.

► Lyssna även på SportHälsa Snackar poddavsnitt 57 där Anna och Bella delar sina utmaningar och bästa knep för att ge sina barn sunda matvanor. Ute 30/3 kl 07.00.

Ungdomar äter för lite frukt och grönt

Riksmaten 2018 ungdom är en undersökning på mer än 3000 ungdomar utförd av Livsmedelsverket. Deras matvanor undersöktes och resultatet från studien var att allt fler ungdomar är överviktiga, har utvecklat typ två diabetes och har frätskador på tänderna. Gällande matvanor så äter ungdomarna allt för lite frukt och grönt, men för mycket kött och chark. Däremot så får de flesta ändå i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler. Undantaget kan vara tjejer i tonåren där var tredje av tjejerna visar tecken på järnbrist.

Resultaten visar att situationen är mer komplicerad än att enbart rekommendera barn och ungdomar en multivitamintablett för att råda bot på brister. Trenden med ökad förekomst av typ-två diabetes, övervikt och frätskador på tänderna behöver snarare lösas med bättre matvanor och att de får i sig rätt livsmedel och rätt mängder.

Vad visar studien i mer detalj

Var femte ungdom var överviktig eller hade fetma.
Angående att skatta sitt mående så var det dubbelt så många i gymnasiet som berättade att de mådde dåligt jämfört med i årskurs 8.
17% av deras energiintag under en dag kommer från godis, läsk och snacks. Siffran har minskat sedan 2003 då en liknande undersökning gjordes, men fortfarande är mängden snacks, godis och läsk för höga.
De bör minska drickandet av läsk och saft och dricka mer vatten.

Reklam för mat finns överallt

I januari 2025 kom en annan undersökning ut, ”Maten genom 14 åringar ögon”. Det är en kvalitativ studie från Livsmedelsverket. Den visade bland annat att:

14-åringar utsätts för reklam om mat överallt, både i den fysiska och digitala miljön.
Ungdomar berättar att de influeras av reklam om snacks, godis och läsk och gärna tar del av erbjudanden de ser.
Det är inget fel på kunskapsnivån, dvs. De vet vad de borde äta, men tar del av erbjudanden om skräpmat och godsaker ändå.

Vad kan du göra som förälder?

Det är många olika influenser under en dag som påverkar vad ungdomar blir sugen på att äta eller dricka. Hemmiljön, skola, vänner och traditioner påverkar vad de äter men även marknadsföring, sociala medier, reklam, prissättning i butiker, erbjudanden och smakpreferenser påverkar i slutändan ungdomars matvanor.

Som förälder kan man helt naturligt inte kontrollera alla barnets situationer och desto äldre barnet blir ju mer inflytande har ofta de yttre miljöerna, men med en god grund för barnet kring hälsosamma matvanor så kan han eller hon fatta egna beslut och ta vanorna från hemmet med sig till miljön utanför hemmet.

Om man ursäktar sitt barns dåliga matvanor och tillåter att näringsfattig mat, läsk, godis och snacks förekommer allt för ofta i det dagliga livet är risken i långa loppet att barnet för med sig dåliga matvanorna in i vuxen ålder. Generellt rör sig vuxna mindre än barn och ungdomar. De kanske slutar på sin lagidrott, tar körkort och väljer bilen istället för att cykla eller gå och rör sig generellt mindre. Även om inte matvanorna ledde till övervikt i unga år så kan näringsfattig, kalorität mat med dålig mättnad leda till ohälsosam övervikt senare i livet.

Uppmuntra ditt barn eller ungdom till sunda matvanor

Som förälder kan du:

Vara en god förebild och visa att du äter bra mat. Men genom att då och då äta det som anses som onyttigare alternativ förmedlar du att du inte har några förbud eller osunda restriktioner. Förmedla att man kan äta allt men inte alltid genom att själv göra det.
Kommentera inte din egen mat eller kropp med negativa kommentarer, exempelvis ”Oj så mycket kan jag inte äta”. ”Efter den här kakbuffen måste man hålla igen”.
Involvera dom i matlagning och handling.
Ha alltid bra och enkla hälsosamma alternativ hemma som barnet enkelt kan ta själv.
Bestäm vad som gäller hemma och var konsekvent med det.Exempelvis ”Vi äter maten innan vi äter godis”.
Våga prata om mat, vad ger mat oss, näring, energi och byggstenar våra kroppar behöver. Våga prata om varför man inte kan äta vissa maträtter, snack eller godis varje dag. Då förlorar vi viktiga näringsämnen, får i oss för mycket av vissa ämnen vi inte vill ha så mycket av och kan få i oss mer energi/ kalorier än vad vi behöver

Undvika att trigga till ätstörningar?

Att ge sitt barn goda matvanor och en okomplicerad relation till mat är alla föräldrars önskan. Att skapa goda matvanor är väldigt viktigt men på vissa sätt kan det vara ett svårt ämne. Du som förälder vill naturligt att det mesta barnet äter är bra och näringsrikt, men man vill inte att det ska slå över till osunda restriktioner av mer onyttig mat, snack och godis, tvångsbeteenden, kompensatoritska beteenden eller skam om de äter vissa saker.

Du som förälder kan inte kontrollera alla influenser om mat som barnet har i sitt liv, men du kan påverka och göra det bästa av den del du faktiskt influerar. Som sagt, att våga prata om mat och matvanor och att vara en god förebild är en jättebra grund men det finns även hjälp och stöd att få om du känner att det inte räcker till. Frisk och Fri är en riksförening mot ätstörningar och erbjuder bland annat telefontid och stödsamtal med närstående. Det kan även finnas hjälp och stöd att få på hälsocentralen, på skolan eller av andra vuxna i barnens närhet som barnet ser upp till och kan prata med.

Varningstecken på ätstört beteende

Om du hör barnet klaga på att den åt för mycket, att den inte tycker om hur de ser ut eller säger andra negativa saker om sin kropp eller sin eller mat så kan det vara ett varningstecken. Våga prata om barnet om de negativa kommentarerna.
Om barnet ofta ursäktar sig med att den redan ätit hos en kompis eller liknande så kan det vara det bero på att barnet hoppar över måltider. Ett sätt att ta reda på sanningen kan vara att kontakta den familj som han eller hon säger sig ha ätit hos och kontrollera om det stämmer.
Barn som plötsligt blir väldigt starkt intresserade av att äta hälsosamt och träna kan egentligen visa tecken på en osund relation till mat och träning. Erbjud mat hemma som också anses onyttig. Observera hur barnet beter sig kring det och vad han eller hon gör efter maten.
Vid hetsätning kan stora mängder av enskilda livsmedel gå åt. Hetsätning är ett tillstånd som ofta ger mycket skam och skuldkänslor hos personen. Det kan ofta leda till kompensatoriska åtgärder. Att gå ut och springa/motionera, att kräkas är exempel på kompensatoriska metoder. Det finns många olika orsaker som kan leda till hetsätning. Mat kan de exempelvis ta till för att dämpa ångest eller att starka kalorirestriktioner fallerar i en hetsätning. Försök förstå vad hetsätning en beror på, prata om det och ta hjälp av stödorganisationer vid behov.
Om barnet besöker toaletten så fort som de ätit är ett varningstecken för kompensatoriskt beteende. Lika här kan det vara bra att prata med barnet om det, men även ta hjälp av stödorganisationer.

Ju tidigare vi kan ge våra barn och ungdomar en sund relation till mat, desto bättre. Detsamma gäller den som redan mår dåligt av för stor fixering kring kost – ju tidigare du kan ingripa och hjälpa, desto fortare kan ätstörda beteenden och tankar besegras.

Här hittar du hjälp:

BUP ätstörningsvård
Sophiahemmet.se
Ylab
Frisk & fri
Ätstörningslinjen: 020-20 80 18
Närståendelinjen: 0200-125 085

Källor:

Fler goda kostråd och recept hittar du i Isabelle Christiansson´s bok “101 Kostråd för viktnedgång, muskeluppbyggnad och god hälsa“

Anna Jonasson

Chefredaktör, SportHälsa

annajonasson.sporthalsa.se är en av Sveriges äldsta och mest inflytelserika bloggar inom träning och hälsa, med 14 år på nacken. Här får du ta del av träningspass, recept och Anna Jonassons vardag som 4-barnsmamma och chefredaktör på webbtidningen SportHälsa. Alltid med rörelseglädje och hälsa i fokus, utan pekpinnar.