När hälsa blir ohälsa – om ortorexi, sociala medier och att skapa balans

Kan all inspiration till hälsosam mat och träning i sociala medier slå över till att bli ohälsosam? Till och med bidra till allvarliga problem, som psykisk ohälsa och ortorexi? Här fördjupar vi oss och delar ett bra boktips för vägledning mot mer balans.

Sociala medier är en del av vårt samhälle och liv, en fantastisk källa till inspiration, marknadsföring, plats att kommunicera och nätverka. Samtidigt finns baksidor. Jämförande och skeva intryck som kan trigga till ruckad balans och i värsta fall – leda till allvarliga problem som psykisk ohälsa och ortorexi. Här förklarar näringsfysiolog Isabelle Christiansson vidare och ger ett rekommenderat boktips i ämnet.

Lyssna även på avsnitt 16 av podden SportHälsa snackar kost & träning där vår gäst och expert på ämnet Yvonne Lin ger fler bra råd för ökad balans i livet.

Ortorexi och sociala medier

Ortorexi innebär en fixering vid en ”hälsosam” livsstil, präglad av överdriven träning och nyttigt ätande. Att en person har en extrem drivkraft att söka sig till det som anses vara hälsosam mat och är rädd för att bli sjuk eller få i sig livsmedel som uppfattas som ”ohälsosamma”, samt tvångsmässig träning för att undvika ångest.

Vad man lägger i ordet ”hälsosam” präglas ofta av vad samhället och media presenterar som “det nyttigaste just nu”. Personen får vanligtvis stor ångest om han eller hon inte följer det. De negativa effekterna som denna överdrivna träning och hälsosamma mat kan ge är att dessa individer kan blir undernärda och har näringsbrist. I sin förlängning kan det även leda till negativa psykiska effekter och att personen exempelvis undviker sociala sammanhang som inkluderar mat som avviker från mönstret.

Tillståndet ortorexi påverkar både individen fysiskt och psykiskt och i vissa fall kan omgivningen ha svårt att uppfatta den negativa livsstil som individen lever i då det utifrån sett kan ses som att personen lever hälsosamt enligt samhällets normer.

– Det finns en stor brist i de kost- och träningsråd som skola, träningsanläggningar, traditionell media, sociala medier och bloggar ger. Trender och ideal, som att leva ett asketiskt liv, blir mångas sanning istället för riktig fakta. Många i träningsindustrin trycker på hur sjuk du kan bli om du gör ”fel” i reklamen istället för att fokusera på allt positivt träning och mat kan göra för oss. Många blir rädda att misslyckas om de inte följer budskapen som pumpas ut, säger Yvonne Lin, medicine magister, master i psykologi och KBT terapeut som jobbat med ortorexi i över 20 år och driver behandlingscentret Ylab i Stockholm.

Fyra varningssignaler

1. Tolerans. Blir du allt mer tolerant mot din träningsdos? Är det inte längre en utmaning att springa en mil? Tar du en sväng förbi gymmet på vägen tillbaka för ett tungt styrkepass? Att hela tiden behöva öka mängden träning för att känna sig nöjd kan vara ett tecken på ett ohälsosamt beroende.
2. Kontroll. Tycker du att det är svårt att hålla dig ifrån gymmet? Det ska inte vara några problem att lägga ifrån sig vikterna en dag och ägna sig åt något annat, var uppmärksam på om det skulle kännas omöjligt att avstå träningen en dag.
3. Tid. Undviker du dina vänner en fredagskväll för att du ska upp tidigt lördag morgon och träna? Känns det jobbigt att resa bort för att du då kommer att missa några pass? När träningen får högre prioritet än allt annat är det dags att stanna upp och ta en titt på situationen.
4. Abstinens. Blir du rastlös, irriterad, nervös och får skuldkänslor om du måste ta vara borta från träningen, till exempel på grund av sjukdom eller skada?

Beroende av sociala medier och ätstörningar

Sociala medier är ett kraftfullt kommunikationsverktyg men de kan även ha en negativ baksida. Hälsosam mat, recept och träningskonton är vanligt förekommande innehåll på sociala medier. Men kan välviljan av att vilja dela med sig, inspirera och uppmuntra till hälsosamma vanor slå över och påverka följarna negativt?

I en rapport ses att mellan åldrarna 16-64 år använder 53% av världens befolkning sociala medier och spenderar i snitt 2 timmar och 25 minuter/ dag på sociala medier (Asil m.fl. 2023). Hos den yngre åldersgruppen är användning av sociala medier vanligare och man kan även se att det är vanligare att de har ett väldigt starkt begär eller beroende att fortsätta använda de sociala medierna. Samtidigt ökar förekomsten av ätstörningar, missnöje över kroppen och negativ kroppsuppfattning för ungdomar och barn. Kan det finnas ett samband?

I en studie med 350 deltagare i åldrarna 14-25 år undersöktes sociala mediers roll i utvecklandet av ätstörningar. De använde sig av frågeformulär och skalor, Eating Attitude Test and the Social Networking Addiction Scale, för att undersöka frågeställningen. Av de 350 deltagarna hade 42% tendenser till ätstörstbeteende och 41,7% var enligt studien beroende av sociala medier.

Studien fann att risken att få ätstörningar var signifikant högre hos personer som bland annat, rökte, hade en familjehistoria med ätstörningar och bodde på separata platser exempelvis till följd av skilda föräldrar. Enbart ett svagt positivt samband sågs mellan ätstörningar och beroende av sociala medier. Av olika typer av ätstörda beteenden var detta samband mellan sociala medier något starkare för risk för bulimi (Mushtaq m.fl. 2023).

I en annan studie som undersökte sambandet mellan sociala medier och ortorexi deltog 2526 personer, de var mellan åldrarna 18-65 år och hade inga kända psykiska sjukdomar. Personerna som inkluderades i studien hade åtminstone en social media app. Personerna fick fylla i frågeformulär som inkluderade bland annat hälsoinformation, samt skalor så som “Orthorexia Nervosa Scale (ORTO-11),” “Social Media and Eating Behavior Scale (SMEB),” och “International Physical Activity Questionnaire Short Form (IPAQ).” Resultatet i studien visade att av deltagarna som hade ortorexi tendenser var 74,6% kvinnor, att deras ålder och BMI var i det högre spannet än för dom utan ortorexi tendenser (Asil m.fl. 2023).

Trots att man ser att sociala medier kan öka risken för ortorexi och andra ätstörda beteenden, så behöver det inte enligt studien betyda att personerna spenderar mer tid på sociala medier än genomsnittet. Det är mer relevant att fråga sig vad man gör på sociala medier och hur det påverkar en. I studien såg man att personerna med ortorexi tendenser följde recept, dietupplägg, olika hälsorekommendationer, råd från nutritionister/dietister, träningskonton och konton som handlar om mamma-barn-konton.

En riskfaktor som framkom var att personer med risk för ortorexi hade en högre nivå av fysisk aktivitet och den fysiska aktiviteten ökade ytterligare med ökat Body mass index, BMI, och ålder. Att förekomsten av ortorexi är så pass mycket högre hos kvinnor än män förklarar dom i studien kan bero på att kvinnor vanligen bryr sig mer om kroppsform och vikt samt att kvinnor kan lägga större vikt vid hälsosam mat och rörelse (Asil m.fl. 2023).

Hur ska vi hantera sociala medier?

Sociala medier utgör en stor del av vårt samhälle och dagliga liv. Alla åldrar använder sociala medier och det är ett kraftfullt kommunikationsverktyg. Hur ska vi hantera det för att det inte ska öka risken för psykisk ohälsa? Jag tror vi måste vara kritisk med vilka konton vi följer och varför. Vad ger det dig att se på innehållet? Hur påverkas du efteråt och vad blir det för effekt? Dessutom bör man göra sig själv medveten om att sociala medier är bara en kort inblick i någons dag, vad som pågår “bakom stängda dörrar” har vi som åskådare ingen aning om. Vi vet inte vad influenser man följer äter utanför videos på sociala medier, vi vet inte hur personen mår eller vilka tankar som går genom dennes huvud.

Vilket ansvar kan man säga att influensern har? Vad en person delar med sig av och inte på sociala medier är i princip helt och hållet upp till den själv, men kan det vara gynnsamt att personen delar med sig av mer av hela sanningen på sociala medier? Jag skulle säga att det är sunt att vi ser att influensers och inflytelserika personer är precis så att säga som oss andra dödliga. Men eftersom ansvaret inte ligger hos influensern på det sättet, och de har rätt att dela med sig av precis de utvalda inlägg som de själva vill så ligger mer av ansvaret i åskådarens öga att vara källkritisk, förstå att det man ser på sociala medier enbart är en del av personens dag och att man själv väljer vilka konton man följer.

Hur du blir du fri från ortorexi?

– Ta hjälp, kort och gott. Många försöker på egen hand gång på gång och blir allt mer missmodiga när det inte går vägen. Tyvärr gör det att vissa tror att de får leva med problemen resten av livet vilket är fel. Man kan bli helt frisk men måste gå behandling hela vägen. Fysiologisk balans, ändrat beteende och absolut viktigast; att man fått hjälp med systematiska tankefel, säger Yvonne Lin.

– Den största sannolikheten för att en behandling ska lyckas är att personen i fråga själv vill bli frisk, inte att hen ”ställer upp” för att någon annan vill att hen ska genomgå behandlingen. Men det behövs mer därtill. Man behöver också en stark vilja att bli frisk med just de metoder som kommer att användas.

– Man är inte som en nykter alkoholist som måste avstå från alkohol. Självklart kan man äta och träna som motionär eller elit och vara helt frisk, avslutar Yvonne Lin.

Boktips som vägleder dig till bättre balans

Mer information och verktyg för att bli fri ortorexi och att skapa god balans i hälsovärlden hittar du i nya boken BALANS OBALANS – mat, träning och mående av Yvonne Lin och Anatoli Grigorenko.

”BALANS OBALANS – mat, träning och mående är skriven av två kampsportare som vet hur man vänder motgång till framgång och vässar sin fysiska och mentala förmåga oavsett om du startar på minus eller är på toppen. Yvonne Lin har vunnit VM, är medicine magister, psykoterapeut och har en master i psykologi, Anatoli Grigorenko är idrottsforskare och elittränare. De arbetar dagligen hjälpa människor att må och prestera bättre med omtanke och utan pekpinnar samt med helhet och vetenskap som värdegrund.”

► Läs mer och hitta boken här!