En ny vetenskaplig rapport om socker blev nyligen publicerad av den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet. Man brukar tala om att Sverige är ett av de länder där man äter allra mest godis per person – men hur mycket rör det sig om och vad säger forskningen?
Godisskålen har länge varit ett vanligt komplement framför teven hemma hos de svenska hushållen. Utomlandssvenskar vittnar ofta om hur man saknar den generösa lösgodishyllan som finns i nästan varje svensk livsmedelsaffär, men som de flesta andra länder saknar.
Fredagsmys med snacks, spel och utländska casino
Att kombinera fredagsmyset med snacks, godis och läsk är något av en tradition i många hem. Oavsett om man tittar på TV, har en gaming-kväll eller underhåller sig med mobilen i soffan, till exempel på onlinespel och casino på Utländskacasino.co. Där finner du en uppsjö av flera olika casinon som du kan roa dig med under reklampausen. Numera kan du även identifiera dig med bankid för en tryggare spelupplevelse hos utländska spelsajter.
Konsumtionsstatistik från Jordbruksverket visar att svenskar i genomsnitt äter runt 15 kg godis per år. Det blir cirka 300 gram i veckan, vilket motsvarar 1,5 stor Marabou mjölkchoklad. Vid en första anblick kanske inte det låter så mycket, men statistiken har några år på nacken och samtidigt ökar oron över ungas sockerkonsumtion.
Mer än bara godis
Det är inte heller bara godis som står för vår sockerkonsumtion. Läsk, snacks, kakor, bakverk, snabbmat och många andra livsmedel innehåller socker. Det pratas ofta om det “dolda sockret” i till exempel färdigprodukter.
Rekommendationen idag är att mindre än 10 procent av energin från vår mat bör komma från tillsatt socker. Gissningsvis är det långt från alla som klarar att följa den rekommendationen, som försvåras av att tillsatt socker är rikt på kalorier men är väldigt dåligt på att ge mättnadskänsla på grund av bristen på fiber.
Hur farligt är sockret?
Under 1970- och 1980-talet låg den genomsnittliga godiskonsumtionen på 9–10 kg, så det är tydligt att godisätandet har ökat. Men hur farligt är det, egentligen? Likt mycket annat är det måttfullhet som är nyckeln. En del menar till och med att måttligt godisätande faktiskt kan kopplas till längre liv. Måttlighet har dock blivit allt mer sällsynt förekommande i dagens snabba konsumtionssamhälle och en undersökning från Livsmedelsverket visar att barn och unga får nästan 25 procent av sitt dagliga energiintag från socker och fett.
Sockerkonsumtionen innebär en ökad risk för sjukdomar kopplade till övervikt, till exempel typ 2 diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Studier vid University of California i USA har även visat att socker kan försämra vårt minne. Forskarna kom fram till att omega-3-fetter, som bland annat finns i fet fisk, valnötter och alger, kan motverka sockrets negativa effekt, men rekommendationen blev ändå att minska sockerintaget.
Ny rapport från Efsa
Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, gav i början av 2022 ut en ny rapport om sockrets kopplingar till hälsoproblem. Efsa bekräftar i sitt vetenskapliga yttrande att det finns kopplingar mellan sockerintag och flera hälsoproblem. Vidare rekommenderar myndigheten att sockerätandet bör vara så lågt som möjligt, och vara en del av en näringsrik kost.
Däremot noterar Efsa att de vetenskapliga bevisen inte räcker till för att bestämma en rekommenderad högsta intagsnivå, vilket var målet från början med bedömningen. De menar att ytterligare forskning är nödvändig för detta, men sannolikt kommer rapporten att bli betydelsefull i diskussioner, både nationellt och inom EU för till exempel produktmärkning.