Fetma i medelåldern ökar risken för senare demens, det visar en översiktsstudie som inkluderar data från 120 000 personer. Studien som genomförts av forskare vid Sahlgrenska akademin och som publiceras i Lancet Neurology samt Journal of Alzheimer´s Disease, bekräftar tidigare teorier om kopplingen mellan övervikt och demenssjukdom.
2003 kunde forskare vid Sahlgrenska akademin för första gången rapportera fynd som antydde att fetma ökar risken för Alzheimers och andra demenssjukdomar senare i livet. Sedan dess har fler vetenskapliga studier antytt ett liknande samband. Göteborgsforskarna har nu under ledning av professor Deborah Gustafson granskat och sammanställt de senaste tio årens forskning kring detta samband.
Resultaten, som publiceras i ansedda tidskrifterna Lancet och Journal of Alzheimer’s Disease och som bygger på data från 27 studier inkluderande totalt 120 000 personer i Europa, USA och Asien, bekräftar att övervikt eller fetma i medelåldern innebär en ökad risk att drabbas av demenssjukdomar efter 65.
– Samtidigt gäller det motsatta hos personer över 65 år. Där ser vi att fetma har en skyddande effekt, och att det i stället är undervikt och minskat BMI som kopplas till demens. En förklaring kan vara att tidiga symtom på demens också bidrar till viktminskning, och på att neurologiska förändringar i smak och lukt påverkar matvanorna, säger Deborah Gustafson.
Resultaten av översiktstudien ger enligt Deborah Gustafson viktig information för hur de biologiska mekanismerna bakom demenssjukdom och Alzheimer fungerar.