Sötningsmedel blir allt vanligare i olika livsmedel och även att ersätta vanligt socker med själv, men vad händer i din kropp när det bryts ned? Är sötningsmedel farligt? Kan det ge insulinresistens, fetma och störa tarmbakterierna? Näringsfysiolog Isabelle Christiansson förklarar.
Är sötningsmedel farligt för din kropp? Ett påstående du kanske hört? Meningarna om vanligt socker eller kemiskt framställt är bäst för hälsan går isär, så vad stämmer? Vi tar det från början.
Är sötningsmedel farligt? Olika sorter och hur de påverkar din kropp
Vad är sötningsmedel?
Sötningsmedel används för att ge söt smak till ofta energireducerade livsmedel. Det är alltså en ersättning för vanligt socker för att få sötma utan samma kaloriinnehåll, som finns av många olika typer i olika produkter. Du hittar det bl.a. i desserter, saft, läsk, tuggummi, gele, soppor, såser, kosttillskott, glass med mera.
► Lyssna även på avsnitt 25 av podden SportHälsa snackar kost & träning där vi pratar mer om sötningsmedel och delar våra personliga erfarenheter av ämnet.
Olika sötningsmedel
Det finns flera olika sötningsmedel. Vissa är energigivande, men så pass söta att kalorierna som slutligen landar i drycken eller livsmedelet är försumbara. Sedan finns även de som inte ger några kalorier. För en frisk person behöver inte det ena vara bättre än det andra.
- Sukralos är ett modifierat socker som är 600 ggr sötare än socker. Ämnet tas knappt upp av kroppen och utsöndras snabbt utan att brytas ned.
- Acesulfam k är ett annat sötningsmedel som är ca 130-200 ggr sötare än socker.
- Aspartam är uppbyggt av två aminosyror, fenylalanin och asparaginsyra, som finns i många vanliga livsmedel så som mejeriprodukter, frukt och nötter. Aspartam är 100-200 gånger sötare än vanligt socker.
Aspartam är ett av de mest välforskade ämne som finns i världen och aspartam har funnits ända sedan 1981 i livsmedelsindustrin. Det finns inga kända risker med att få i sig aspartam. Vid nedbrytning blir aspartam metanol, en typ av alkohol, men ett glas ligth läsk ger mindre metanol i kroppen än vad exempelvis ett glas apelsinjuice ger.
Tarmbakterier, tarmmikrobiotan
I matsmältningskanalen finns det ett komplext samhälle av mikroorganismer, tarmmikrobiotan, som består av mer än 1500 arter bakterier. Enbart i tjocktarmen kan det finnas upp till 100 biljoner bakterier. För normalt fungerande mag-, tarmkanal och hälsa är dessa bakterier avgörande. Bristande tarmmikrobiota är förknippat med olika sjukdomstillstånd och det är många olika faktorer som påverkar mängd och sammansättning av tarmmikrobiotan. Bland annat så påverkar våra gener, ålder, om man genomgått antibiotikabehandling, om man är född via kejsarsnitt eller vaginalt tarmmikrobiotan och kosten tarmbiotan.
Maten har stor påverkan på tarmhälsan. Det finns en kärnmikrobiota som är lika mellan olika individer och sedan finns det en flexibel mikrobiota som man kan påverka med bland annat kosten. God tarmmikrobiotan är avgörande för att må bra, det hjälper till att skydda mot sjukdom, har en avgörande funktion i matsmältningen, ämnesomsättningen och immunsystemet.
Genom att studera olika kosthållningar och hur de påverkar tarmmikrobiotan kan man se att en kost rik på kostfiber ger starkare integritet hos tarmslemhinnans barriärfunktion, medan en kost rik på protein och fett ger överflöd av av en viss typ av bakterier som i sin förlängning kan öka risken för infektioner och metabola sjukdomar.
Hur olika sötningsmedel bryts ned
När vi får i oss aspartam så bryter gastrointestinala peptideraser och esteraser nästan helt ned aspartam. Aspartam bryts ned så pass att i sin hela form kan den inte interagerar direkt med mikrobiotan i tjocktarmen. Acesulfam-K absorberas nästan helt i tunntarmen. Utan att genomgå någon större förändring utsöndras mer än 99% av intaget acesulfam-K i urinet inom de första 24 timmarna. Just eftersom acesulfam-K har så snabbt förlopp i kroppen når enbart en försumbar mängd bakterierna i tjocktarmen och därmed är det mer osannolikt att de kan ge negativ påverkan.
Av sötningsmedlet sukralos tas väldigt lite upp i kroppen (mindre än 15%), efter man ätit eller druckit sukralos når mer än 85% av sukralos tjocktarmen och väldigt lite eller ingen metabolism sker i tarmen. Detta tyder på att samtliga av dessa sötningsmedel har låg sannolikhet att påverka tarmmikrobiotan.
Sötningsmedel och tarmmikrobiotan
Hur sötningsmedel påverkar tarmmikrobiotan har undersökts mycket senaste åren. Exempelvis har det forskat i om sötningsmedel kan ge störningar såsom insulinresistens, fetma eller inflammation. Vissa studier har stärkt påståendet och andra inte. Det har setts att vissa tarmbakterier kan ta upp icke-energigivande sötningsmedel och producera ämnen som påverkar glukosmetabolismen och kan ge ökad inflammation.
Ökad inflammation i tarmen kan i sin tur öka risken för inflammerad tarmsjukdom och andra sjukdomar. Sötningsmedel kan på detta sätt påverka immunfunktion, vilket minskar mängden av vissa nyttiga tarmbakterier och ökar mängden av vissa som är förknippad med ökad risk för sjukdom. Sedan finns även studier som visar på ingen negativ effekt av sötningsmedel på dessa tillstånd.
Summering
När man sammanställer forskningen ser man att många motstridiga resultat har rapporterats. Ämnet behöver undersökas vidare, och det är svårt i nuläget att veta exakt hur sötningsmedel påverkar tarmbakterierna. Det finns många ytterligare faktorer i studierna som också kan ge förklaringar till resultaten vilket försvårar för oss att få ett svart eller vitt svar.
Hälsa påverkas av många faktorer så som miljön vi lever i, livsstilsfaktorer, särskilt negativa hälsorelaterade beteenden, d.v.s. rökning, alkoholberoende, ohälsosamma matvanor, samt minskad tillgång till medicinsk och tandvård påverkar tarmmikrobiotan. Därmed är sötningsmedel enbart sådan liten del av de många faktorer som kan ha en avgörande och betydande påverkan för tarmmikrobiotans sammansättning och funktion.
Så är sötningsmedel farligt?
Alla livsmedel som säljs i europeiska livsmedelsaffärer godkänns av Efsa, Europa food safety authority, och har då undersökts noggrant över lång tid av Efsa. Säkerhetsnivåerna för rekommenderade dagliga doser av livsmedel ämnen är höga och det finns inga kända risker med en normal konsumtion.
Källor:
- Conz A, Salmona M, Diomede L. Effect of Non-Nutritive Sweeteners on the Gut Microbiota. Nutrients. 2023 Apr 13
- Livsmedelsverket (2024). Sötningsmedel. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/tillsatser-e-nummer/sotningsmedel
Text: Isabelle Christiansson
Isabelle Christiansson är utbildad Näringsfysiolog från Stockholms Universitetet och Karolinska Institutet samt har läst till personlig tränare hos The Academy.Redan från barnsben har hon intresserat sig för träning och hållt på med bland annat ridning, hoppning, dans, gym, kampsport och cykling. Isabelle har cyklat Vätternrundan 300 km tre gånger, MTB vättern och Uppsala bike weekend med flera. Dessutom gillar hon hinderbanelopp och har genomfört både Ultimate OCR Åkersberga och Arena run. På Instagram kan du följa Isabelle som Belliblonkan!
Isabelle Christianssons böcker: