De 1 000 första dagarna sätter ribban för hur resten av våra liv kommer se ut. De flesta ungdomar äter inte som de bör, och bantning kan vara farligt i ålderdomen. Detta berättade Nestlés toppföreläsare om mat under livets olika stadier.
Världens befolkningsutveckling går framåt och bakåt på samma gång. Nuförtiden avlider fler personer till följd av övervikt än undernäring. Många överviktiga är dessutom undernärda på samma gång eftersom okunskapen, tillgången eller lättjan inför födointaget är för dålig. Nestlé har i egenskap av en av världens största livsmedelstillverkare tagit fasta på det och bland annat börjat tillsätta järn i sin kost.
Tre viktiga frågor de ställer sig är: ”Är svenskarna intresserade av kostråd?”, ”Vem litar de på?” och ”Är det svårt att veta vad som är bra att äta?”.
Det visar sig enligt deras rapport att 28 procent litar mest på läkare eller annan sjukvårdspersonal, 27 procent på professionella kostrådsexperter och 24 procent lyssnar på sin egen kropp – vilket låter bra, men det kortsiktigt bästa är inte alltid det långsiktigt bästa. Ju äldre person desto större kunskap om den egna bedömningen hur kosten ska anpassas till åldern.
Frågor som dessa togs upp på Nestlés inspirationsfrukost ”Kost för olika åldrar – från nyfödd till gammal”. Några av landets främsta experter inom nutrition, mat och hälsa delade med sig av sin och forskares kunskaper i ämnet.
– Näringsbehovet är ganska konstant under livet, det är bara de tusen första dagarna som sticker ut, säger Annelie Barkelund (bilden), kommunikatör för Nestlé.
Pernilla Österberg, leg. Dietist på Nestlé Infant Nutritions föredrag kallades ”Den bästa starten. Näringsbehov de första 1 000 dagarna av livet”. Dag ett är själva befruktningsögonblicket och sedan fram till 2 års ålder.
– Barnens organ och celler genomgår otroliga förändringar under den här tiden då barnet är som mest formbart och känsligt och växer 2 centimeter per månad medan hjärnans storlek tredubblas till 2 års ålder. Det är här man kan påverka inför senare i livet, säger hon. Tänk bara på programmeringen hos honungsbina. Med en ”royal jelly only-diet” blir de en drottning, med en varierad kost blir de ett arbetsbi.
Bland annat kan övervikt, hjärt- och kärlproblematik och immunförsvarssjukdomar motverkas så gott det går med en korrekt kosthållning.
– Det blir en slags programmering för framtiden. Men barn bör aldrig banta!
Bland annat järn är viktigare att få i sig än för vuxna, 6 gånger mer per kilo kroppsvikt. Zinken behövs fyrdubbelt av och D-vitamin är så viktigt för den lilla växande kroppen att det behövs 9 gånger mer än för vuxna.
– Barn föds faktiskt med ett inbyggt järnförråd som räcker i 6 månader. Sedan behöver de det från andra källor, till exempel i järnberikad gröt.
Om barnet drabbas av kraftig järnbrist orsakar det järnbristanemi – något som påverkar barnets mentala och motoriska utveckling. Järnet finns naturligt i kött, fisk, fågel, ägg och i vissa grönsaker.
Ungdomar äter inte alls som de ska
Per Frank, nutritionist på Nestlé Norden pratade om ungdomars kostbehov. Han konstaterade att väldigt lite skiljer sig från vuxnas näringsbehov, men att ungdomar är i något större behov av mineraler som kalcium och järn. Behövs faktiskt inget extra energibehov för att ta hand om tillväxten som sker under tonåren?
–Nej, det behövs ynka 2 procent extra. Det motsvarar ungefär ett halvt äpple, säger han.
Och den där energin som ungdomarna får i sig kommer tyvärr oftast från källor som inte tillför särskilt mycket näring. Det är läsk, glass, godis och bakverk som står högt i kurs enligt en rapport från 2003: Riksmaten.
Men varför äter ungdomarna så dåligt?
– Det handlar om vanor, och att testa nytt. Man kanske testar att bli vegan till exempel, och får då se till att få i sig det man behöver. I dag vet vi att godis- och läskmängden minskat lite.
Ungdomar älskar att sova. Länge. Och det behövs fysiskt sett. Tyvärr medför detta att en del väljer att skippa frukosten för att få så lång sömn som möjligt. Allt färre äter frukost under vardagarna. Det här ger utslag på energifördelningen under dygnet.
– Statistiken visar att de som äter frukost inte får i sig lika mycket energi från snacks senare under dagen. Det blir helt enkelt mindre rum för utsvävningar, avslutar Per Frank som ger fem konkreta tips att ta med sig hem till sin tonåring:
1. Anpassa måltidsmönstret efter tonåringen.
2. Identifiera ohälsosamma vanor och gör inriktade åtgärder.
3. ”Så länge du får i dig något” gäller inte på morgonen. Det är faktiskt bättre att fasta än att äta godis eller något annat onyttigt. Livsmedelsverket rekommenderar en hälsosam frukost.
4. Vi älskar snacks, så satsa på hälsosamma! Fyll kyl och skåp med färdiga, hälsosamma alternativ.
5. Ha snabblagad mat hemma! Som ändå är näringsrik.
Dör av andra sjukdomar senare i livet
Och så har vi ju kategorin ”vuxen och framåt”. Tommy Cederholm, professor och överläkare vid Uppsala universitet föreläste om vad vi kan äta för att leva ett långt liv. Medellivslängden ökar. År 1850 blev vi 50 år i snitt. Sett till de 200 senaste åren har den ökat med 2 år per decennium – i dag är vi uppe i 85 år. Och det mattas inte av.
– De trettio senaste åren har vi lagt på 7 år till. Barnadödligheten är låg, vi har bättre matvanor och är bättre på att hantera kroniska sjukdomar. Många blir fortfarande sjuka, men senare i livet. Man kan förenklat säga att den som dog som 70-åring förut nu dör som 80-åring men med en cancerprognos, säger han.
Hjärt- och kärlsjukdomar orsakar fortfarande många dödsfall och där har en förbättrad kosthållning stora utvecklingsmöjligheter.
– Vi ser att konceptet medelhavsmat är framgångsrikt. Det finns några zoner i världen med extra hög medellivslängd, där man ser två faktorer: De rör på sig naturligt, och äter med vishet. Välj därför bra fetter, bra kolhydrater och rör på dig!
Tommy Cederholm ger även tipset att det är bättre att tänka på vad man ska äta än vad man inte ska äta. Är näringsbehovet tillfredsställt finns det inte utrymme för så väldigt mycket mer.
– Tre faktorer för att åldras bra är att vara bevara minnet, hålla kroppen funktionell och att ha en social delaktighet, slår han fast.
Med dessa grundstenar kan Alzheimers motverkas. Vad gäller kosten har Tommy Cederholm ett till viktigt budskap: Att inte banta som åldring.
– Givetvis ska man hålla sig så sund som möjligt. Ett BMI mellan 25-30 är bäst. Sämre är det med övervikt eller ett BMI under 22.
Text och foto: Julia Kimell