Att ha en god rörlighet motverkar inte bara att du blir stel i kroppen. Det minskar även skaderisken, ökar välbefinnandet och ger dig bättre träningsresultat.
– Enkelt förklarat innebär rörlighet att ha förmågan till rörelseutslag i en eller flera leder. Man brukar prata om att varannan led ska vara rörlig och varannan ska vara stabil. Vi föds med optimal rörlighet, sedan förändras vår rörlighet beroende av hur vårt vardagsliv ser ut, säger Malin Bengtsson.
Vad händer om vi har dålig rörlighet?
– Om en led som ska vara rörlig är stel, som exempelvis bröstryggspartiet, tar kroppen ut den rörligheten i en annan led som ska vara stabil. I detta fall genom att svanka eller skjuta fram nacken. Följden blir att kroppen hamnar i obalans vilket kan skapa spända och överarbetade muskler genom ett felaktigt rörelsemönster.
Testa din rörlighetsförmåga
Ett av dem tester Malin brukar utföra på sina klienter för att få en helhetsbedömning av personens rörlighet är over head squat, en djup knäböjd med armarna sträckta över huvudet.
– Den övningen brukar avslöja ganska tydligt vart man är stel och om man har några sidoskillnader i sitt rörelsemönster. Jag brukar även utföra en screening på sju funktionstester. Efter en sådan analys vet man vart kroppen har sina svagheter och eventuella sidoskillnader. Det bästa sättet att testa sin rörlighet är att ta hjälp av en personlig tränare som har kunskap i ämnet och som är duktig på att läsa av rörelsemönster.
Hur ofta bör man träna sin rörlighet?
– Det varierar från person till person och beror på vilket utgångsläge man har. Är man i behov av att öka rörligheten rekommenderar jag korta, enkla pass. Ofta och under en längre tidsperiod för bästa resultat.
Läs mer: 6 övningar som ökar din rörlighet
Text: Redaktionen
Foto: Mats Larsson