Årets upplaga, den tredje, av Urban Mile Stockholm startar 21 maj klockan 18:30 i Humlegården. Det är en stadsorientering där det gäller att besöka olika ”Check Points”. Överskottet från denna folkfest går till välgörande ändamål, till Barncancerfonden. Vi pratade med Nicholas Roman, en av arrangörerna.
Nicholas Roman vill beskriva Urban Mile Stockholm 2015, för den som inte känner till det, som ett unikt stadslopp.
– Jag vill beskriva det som ett lopp som skiljer sig från allt annat, säger Nicholas Roman. Det är mer flashmobb än ett lopp, och mer en social och rolig grej än att fokus ligger på att vinna. Det är för ett gott syfte. Vi gör det inte för profit, utan för att samla in pengar till Barncancerfonden. Men det är grymt roligt.
Idén till Urban Mile Stockholm kom när Nicholas Roman och hans kompisar upptäckte att ett lopp de ville anmäla sig blev fullt. Då föddes idén till att arrangera en storstadsorientering.
– Tanken var från början att loppet aldrig ska kunna bli fullt. Man ska kunna komma på tävlingsdagen med de 200 kronor som det kostar och anmäla sig på plats. Det ska inte vara krångligt, inte någon vinstmaskin, utan bara roligt. Det var så vi började. Det var ett lopp som hade sålt slut på 15 minuter, ett år fram i tiden. Varför gör man inte ett lopp mitt i stan? Det är häftigt att springa inne i Stockholm, ja, i vilken stad som helst.
Genast greps Nicholas Roman och hans kompisar av insikten att de aldrig skulle få tillstånd att anordna ett lopp till på Stockholms gator, det finns redan flera. Så de tänkte i stället i termer av frihet.
– Det var lite grann tanken – varför ska någon annan bestämma hur jag ska springa? Det var då vi kom på idén: Vi låter deltagarna själva välja var de vill springa. Sedan har vi några ”Check Points” som de måste ta sig till. Nu är det tredje året, och förra året märkte vi att innan de sticker iväg är folk lite hemliga med sin rutt. De har ritat in sin rutt på kartan. Men när de kommer tillbaka delar alla med sig av sina rutter.
Eftersom alla får springa sin egen rutt så kan distansen variera. Även om man ska springa tio kilometer kan det både bli längre och kortare. Planeringen är A och O.
– Det är häftigt att se skillnaden. Distansen ska vara cirka 10 kilometer, men den kan både vara 9,5 och 11,5 km. Det var de ytterligheter vi såg. Några har planerat sin rutt bra, en av dem kom trea. Det är det handlar om, man får ta ”Check Points” i vilken ordning man vill. Man får inte cykla eller åka bil så klart, men om någon väljer att springa uppför en rulltrappa eller genom en tunnel är det helt okej. Vi kommer att lägga ”Check Points” strategiskt så att det inte blir en naturlig cirkel, och i år kommer vi att lägga några som är mer kreativa.
Det originella med Urban Mile är alltså att det inte finns någon officiell bana eller tidtagning. Nicholas Roman säger att Urban Mile kan beskrivas som ett modernt flashmobblopp. Hur fungerar det då i praktiken?
– I praktiken fungerar det så att 24 timmar innan start, 20 maj klockan 18.30, publicerar vi kartor och information på vår sajt och Facebooksida. Alla som deltar på Facebook kommer att få information om att kartan finns tillgänglig. Man väljer om man vill springa fem eller tio kilometer, och laddar ned karta och information. I välkomstpaketet kan man även skriva ut sin nummerlapp. På den kan man få möjlighet att skriva sitt Urban Mile-namn, eller smeknamn. Man kanske får springa rakt över Sergels torg och då kanske man möter en löpare som kommer från ett helt annat håll. Vi uppmuntrar alla att göra en ”high five” och ropa varandras Urban Mile-namn. Det blir en rolig detalj.
Informationen berättar vilka platser i Stockholm löparna ska besöka för att fullfölja loppet. På ett sätt handlar det om matematik.
– Där framgår vilka ”Check Points” man ska besöka. Varje ”Check Point” har en siffra, och summan av de siffrorna blir beviset på att man har varit runt på alla kontroller. Det är en gemensam start och alla kommer att sticka iväg åt olika håll. Den som först kommer tillbaka och skriker rätt nummer i målfållan vinner. Vi kommer att kontrollera ettan, tvåan och trean på alla sträckor. De flesta har en telefon med sig där de har loggat sitt pass. Så enkelt är det.
Urban Mile kollar att vinnarna har varit på rätt ”Check Points” och inte skickat en kompis att kika på numret. Men målsättningen är inte att vinna. Som Karin Boye skrev: ”Nog finns det mål och mening i vår färd – men det är vägen, som är mödan värd.”
– Det som är häftigt är att det inte är krångligt. Ta dig runt, kom tillbaka och bevisa att du har varit där. ”Check Points” ska inte vara svåra att hitta, vi gömmer dem inte.
Alla startar från olika håll och når målet i Humlegården från olika håll. Det gör att Urban Mile inte liknar ett traditionellt stadslopp.
– Det är svårt för oss som tävlingsorganisatörer att ha koll på deltagarna, eftersom de kommer från olika håll. Det kommer, vilket är nytt för i år, att finnas en fålla så att vi kan styra in dem rätt över en mållinje.
I förväg väljer deltagarna om de vill springa ungefär fem eller tio kilometer. Alla är välkomna så länge de använder sina två ben. Urban Mile är originellt på så vis att man välkomnar hela familjer att springa i samma öppna klass.
– Om man vill gå, får man gå femman, tian tar för lång tid. Man får springa med barn. Vi hade en deltagare som dök upp med en dotter på 12–13 år. Dock får föräldrar helt ta ansvar för sina barn. Man är trots allt ute och rör sig i trafiken. Vi tar ansvar för Humlegården, men inte mer. Men mor, far och dotter kom tillbaka förra året och sa att det var det roligaste lopp de någonsin sprungit, för det var första gången de fick springa tillsammans, annars delas man in i olika grupper. Barn får springa gratis och bör vara minst cirka 10–12 år eller äldre. Min son ska springa fem kilometer tillsammans med tre kompisar och deras mammor. Det är häftigt, mitt inne i stan. Vi skapar ett välgörenhetsevent i Humlegården.
Urban Mile siktar på att bli en folkfest. De bjuder inte bara på löparupplevelser, utan även på musik.
– Samma DJ som förra året, som var jättebra, kommer att stå där och trycka ut skön musik. Vi kommer att ha uppvärmning, vi bad om frivilliga och en tjej anmälde sig till det. Vi kommer att ha en efterfest på ett hotell. Alla som har sprungit kan gå dit och hotellet kanske sponsrar med någon procent till Barncancerfonden.
Urban Mile Stockholm har alla möjligheter att bli en stor folkfest. Frågan är hur många som kan delta.
– Det här är tredje året. Det första året bjöd vi in 30 personer för att testa det. Vi hade ingen aning om hur stort det skulle bli. Andra året vidgade vi cirkeln, då var vi 90 pers. Då började det dyka upp folk som vi inte träffat, så ryktet spred sig. I år är det redan 250 som har anmält sig på vår Facebook-sida. Det börjar ta fart. Vi brukar jämföra med Ö till öÖ, som hade sex deltagare första gången, och nu är det 500 tvåmannalag som står i kö. Bra idéer sprids snabbt.
För att få hjälp att växa har Urban Mile Stockholm hittat samarbetspartners. Team Rynkeby och Orienteringsklubben Södertörn är med och hjälper till. Team Rynkeby är ett nordiskt välgörenhetscykelteam som varje år cyklar till Paris för att samla in pengar till barn med cancer och deras familjer.
– Vi har fått med Team Rynkeby, vilket är jättekul. De är vår garant för att insamlingen går rätt och riktigt till. Det är ett fantastiskt positivt gäng som är med vid start och mål. De peppar och sprider information om Barncancerfonden. Nytt för i år är att vi har med Orienteringsklubben Södertörn som medarrangör av själva tävlingsmomentet. De har hjälpt till med tillstånd. Det känns jättekul.
Urban Mile Stockholm är en prisvärd tävling att ställa upp i. Deltagaravgiften är modest.
– Det kostar 200 kronor att ställa upp. Förra året var det gratis med en tvingande donation. Man betalar till Team Rynkeby, varav 100 kronor går till Barncancerfonden. 50 kronor går till Orienteringsklubben Södertörns ungdomssektion för att få fler barn och ungdomar att orientera. Vi tar 50 kronor för att täcka kostnader som tillstånd, hyra en DJ etc. Överskottet skickar vi till Barncancerfonden. Ingen gör det här för att tjäna pengar.
Urban Mile Stockholm är ett sätt för moderna storstadsmänniskor att upptäcka glädjen i att orientera. Man ska gå från storstadsdjungeln, om inte till riktiga djungeln, så i alla fall ut i skogen.
– Urban Mile är för orientering vad parkour är för gymnastik. Vi är det coola, balla och moderna insteget i orientering. Vi är ett häftigt alternativ till att sticka ut i skogen. Om man har gjort Urban Mile och tycker om det, kanske man vill ut i skogen och orientera. Urban Mile ska vara en folkfest. Vårt mål i år är 300–500 deltagare. Det är häftigt, men det kan bli 1000–2000, det vet vi inte. Vi finns nästan bara på sociala medier och webben. Folk bjuder in andra, hitintills är 1 600 människor med på Facebook. Vi lägger nästan inga pengar på att annonsera.
Vad är då Nicholas Romans roligaste minne från tidigare upplagor av Urban Mile?
– Det är Stockholmsspecifikt. Några var glada att de hittade Brunkebergstunneln, som går från Tunnelgatan vid Sveavägen till David Bagares gata vid Birger Jarlsgatan. De drog igenom den och slapp en tung backe. Förra året ringde en finlandssvenska som hade sett en ”Check Point” på stan och undrade om hon fick springa. Hon kom två timmar senare och fick en karta. Hon hittade tillbaka. Hon jobbar med löpning och välgörenhet och vi är nu vänner på Facebook. Vi vill att konceptet sprids till andra orter.
Text: Daniel Atterbom