Tjejloppens popularitet undersöks

Tjejloppens popularitet undersöks

Kvinnor som idrottade var tidigare det mest oetiska det mänskliga ögat kunde betrakta. Annat är det idag, då exempelvis Tjejvasan slog rekord med 8 800 skidåkande tjejer.

Agnes Ers och Karin S Lindelöf ska tillsammans med Nordiska museet och Riksidrottsmuseet undersöka dagens uppsjö av tjejlopp som ett kulturellt fenomen.

Den första kvinnan som åkte Vasaloppet hette Margit Nordin och året var 1923. Året efter förbjöds kvinnor att delta i loppet och det dröjde till 1981 (!) innan kvinnor fick delta i Vasaloppet igen. De moderna tjejloppen växte fram på 80-talet, men det är först under det senaste decenniet som deltagarantalet har skjutit i höjden. Agnes Ers och Karin S Lindelöf gör nu ett skrivupprop riktat till deltagare i Tjejvasan, Vårruset, Tjejvättern och Tjejmilen. Insamlingen av deltagarnas berättelser ska ingå i deras forskningsprojekt; tjejloppen som kulturellt fenomen, både förr och nu.

En intressant aspekt är hur arrangörerna marknadsför loppen. Det är ofta gemenskapen och upplevelsen som lyfts fram framför stressen, pressen och tävlingen.

Inga kommentarer

Berätta vad du tycker

Din e-postadress kommer inte publiceras