Att maten vi äter nästan alltid innehåller tillsatser i olika former är de flesta medvetna om. Men vad betyder egentligen ”emulgeringsmedel E471” eller Azofärgämnen? Dessutom, är alla tillsatser verkligen nödvändiga?
– Idag finns det ofta väldigt mycket tillsatser i maten. Orsaken till det är att man oftast vill ha billigare mat, gjord på sämre råvaror som kan stå längre på hyllorna, säger Andreas Eenfeldt, ST-läkare som driver Kostdoktorn.se
Andreas Eenfeldt menar även att tillsatserna var för sig antagligen inte är farliga, men att man inte kan förutse de långsiktiga effekterna av att under lång tid utsättas för den blandning av tillsatser som finns i våra livsmedel.
– Framförallt lightprodukter tenderar att ha många tillsatser, eftersom fettet måste ersättas av tillsatser som ger smak och konsistens. Även i billig kyckling och fisk finner man många tillsatser som används för att hålla kvar det vatten som sprutats in köttet för att öka vikten. Jag brukar säga att ju mer tillsatser en vara har, desto sämre och billigare råvaror är det som har använts, säger Andreas Eenfeldt.
För vegetarianer kan tillsatser i mat innebära bekymmer. Det framgår inte av tillsatsers beteckningar om de har animaliskt ursprung och för att vara säker måste man kontakta tillverkaren eller importören. Till exempel vet inte alla att när vi äter vårt lördagsgodis finns det en möjlighet att vi får i oss insekter på köpet. Ytbehandlingsmedlet E904 består av ett sekret som avsöndras av en lacksköldlus. Det används vanligtvis i ytskiktet i vissa godissorter, men också i det vax som täcker äpplen. Insekter används också i färgning av godis och läsk. Det röda färgämnet E120 framställs genom kokning och torkning av kochenillsköldlusens kropp och ägg. Även allergiker kan vållas problem då över 40 tillsatser kan ge överkänslighetsreaktioner. Mest kända är Azofärgämnen som används i godis, läsk och sylt. De har idag tagits bort av flera livsmedelskedjor, även om flera av dem är tillåtna i Sverige.
FAKTA
Tillsatser i mat fyller ett flertal funktioner. Vissa ökar matens hållbarhet och förhindrar tillväxten av farliga bakterier. Andra förbättrar matens utseende, färg eller konsistens. Tillsatserna har beteckningar som ”konserveringsmedel E 211”, där E betyder att tillsatsen godkänts av EU.
Emulgerings-, stabiliserings- och förtjockningsmedel
Dessa tillsatser används för att påverka konsistensen hos livsmedel. Emulgeringsmedel gör att man kan blanda fett med andra vätskor utan att de skär sig. Stabiliseringsmedel kan användas för att inte jordgubbarna ska fl yta upp till ytan i jordgubbssylten. Förtjockningsmedlen används för att göra någonting mer trögfl ytande, som sylt eller ketchup.
Färgämnen
Färgämnen används för att ge mat en mer aptitlig färg eller för att ge maten åter dess färg som försvunnit under lagring eller bearbetning. De kan vara både naturliga och syntetiska.
Konserveringsmedel
Konserveringsmedlen hindrar bakterier, mögel- och jästsvampar från att växa till sig i maten och göra den oaptitlig eller direkt farlig. De ökar också hållbarheten för maten samt bevarar smaken längre.
Antioxidationsmedel
Antioxidationsmedel gör att fett inte härsknar och att fruktbaserade produkter håller färgen när de kommer i kontakt med luftens syre.
Glutamat
Glutamat är en smakförstärkare som debatterats mycket den senaste tiden. Amerikanska studier har visat en koppling mellan glutamat och effekter som fosterskador, astma, depressioner, tillväxtproblem och lever- och nervskador.
Svenska livsmedelsverket följer dock EU:s direktiv som än så länge säger att ämnet är ofarligt. För den som är orolig kan ämnet undvikas. Kontrollera bara innehållsförteckningarna.
Källa: Livsmedelsverket
Text: Johanna Samuelsson