Som medborgare i ett företagsdrivet samhälle får vi utstå många annonser och marknadsföringsknep. När vi ständigt är utsatta för reklammeddelanden börjar man ju tänka vad som händer med oss och all den varierande information som vi får in?
Reklam är alltid ett aktuellt ämne. Under 2018 debatterades både banklån och spelbranschen och nu verkar det allra hetaste ämnet vara just den omdebatterade spelreklamen. Reklam kan förklaras som en metod som använder suggestion för att vinna vårt förtroende för en produkt, varumärke eller liknande. Dessa verkar genom att appellera till vårt medvetande eller våra känslor. Detta görs genom att framställa bilder av andra som ser ut att ha uppnått större tillfredsställelse, då genom reklamens specifika produkt. Den ger oss intrycket att om vi använder eller äger denna produkt kan vi ”bli någon” eller positivt förändrar vårt yttre framträdande.
De två framträdande marknadsföringsstrategierna
Det finns främst två marknadsföringsstrategier där reklam märkbart påverkar mottagare. Exponeringseffekten som också kallas för vanans psykologi används för att mottagare ska vänja sig vid varumärket eller produkten. Väl vid handlingstillfälle väljer vi oftast det märke vi känner igen. Omdebatterade casino och betting har marknadsföring som främst är exponerande.
Det som spelbranschens aktörer gör är alltså att försöka synas med sina varumärken för att den som spelar ska komma ihåg just deras produkt och välja att spela hos dem istället för hos en konkurrent. Speciellt framträdande har detta blivit efter den nya spellagen infördes och vi kan se tex. Svenska Spel slåss mot både nya onlinecasinon och sedan länge etablerade verksamheter som tex Miljonlotteriet.
Den andra strategin är associationsprincipen som också kopplas till exponering men i ett positivt sammanhang. Som exempelvis lättklädda kvinnor i reklam för produkter för män som egentligen inte har något med lättklädda kvinnor att göra.
Vad gör reklamen med oss?
Enligt Erik Modig som är bland annat forskare vid Handelshögskolan i Stockholm universitet inom konsumentpsykologi, tar vi in reklam på två olika sätt. Det handlar egentligen inte så mycket om mediet utan snarare om engagemanget och uppmärksamheten. Vid lågt sådan bearbetar vi reklamen omedvetet medan vid högt sådant processar vår medvetna hjärna annonserna. Modig vill också säga att emotionella budskap i reklam alltid fungerar, trots att vår logiska hjärna inte alltid vill erkänna det.
Reptilhjärnan, det vill säga den delen som agerar instinktivt tar beslut på en tiondel av en sekund och då med förenklade beslutsregler. Den baseras oftast på bilder och detaljer som typsnitt och layout med mera. Den leder oftast till en emotionell bedömning vilket också är den vanligaste vägen för beslut.
Marknadsförare måste höja nivån på uppmärksamheten för att den rationella hjärnan, vilket görs bäst genom nyskapande och kreativitet. När dem fått mottagares uppmärksamhet måste man då leverera relevant fakta så att kunden ser slutsatsen själv.