Populärt med tjejlopp

Populärt med tjejlopp

1991 arrangerades för första gången Tjejvättern med 2250 anmälda och 2053 glada tjejer som fullföljde. Men konceptet hade grott länge inom Vätternrundans organisation. Efter 13 lyckade år med Tjejvättern valde man 2005 att utöka lopp-arsenalen med Grabbvättern. Det loppet blev emellertid inte långlivat och ersattes två år senare av det mixade loppet Halvvättern.

Tjejvättern har funnits sedan 1991 och överträffat alla förväntningar. Vätternrundan är långt från ensamma med att ha lyckade tjejarrangemang (Tjejvasan och Vår Ruset bl. a). Men hur kommer det sig att önskan att få träna och tävla i homogena grupper är så stark bland tjejer? Etnologerna Agnes Ers och Karin S Lindelöf på Stockholms universitet har gjort en djupdykning i fenomenet. I ett år har man undersökt, insamlat och granskat för att försöka förklara. Även om deras forskning har långt kvar till en färdig rapport kan Karin S Lindelöf ändå ge vissa indikationer. Hon menar att det verkar finns flera anledningar till tjejloppens popularitet.
– För många kan tjejlopp fungera som ett instegslopp och en morot för att komma igång med träningen. Då passar det med ett kortare lopp under mindre tävlingsinriktade förhållanden och tjejloppen är i hög utsträckning en social grej, förklarar hon.

– Tjejlopp såsom Tjejvättern ger också en fristad, ”ett eget rum” där kvinnor kan utmana sig själva och varandra utan män, säger Karin S Lindelöf.

Tjejloppens popularitet syns tydligt i anmälningsstatistiken för Tjejvättern. I skrivande stund har Tjejvättern strax under 7000 anmälda vilket var målsättning för antalet anmälda i fjol.
– Det är en jätterolig trend och vi vill givetvis att fler tjejer ska få upp ögonen för Tjejvättern, men också för andra tjejlopp, säger Eva-Lena Frick, vd på Vätternrundan.

Om trenden håller i sig och Vätternrundans förhoppningar stämmer är tjejloppen här för att stanna!

Inga Kommentarer Ännu

Lämna Ett Svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.