Tidsbrist, trötthet, utseende och prestationsångest är några av de faktorer som hindrar kvinnor från att vara fysiskt aktiva, vilket i sin tur påverkar deras psykiska hälsa. Det visar en ny rapport från Tjejzonen och Vårruset, men den ger oss även konkreta lösningar.
Rapporten ”Kvinnorörelse 2025″* lyfter fram utmaningar som tjejer och kvinnor möter i relation till fysisk aktivitet. Rapporten som bygger på en Sifo-undersökning visar att hela 76% av kvinnorna önskar att de kunde vara mer aktiva, men hindras av faktorer som tidsbrist, trötthet, utseende och prestationsångest.
Utseendefixering och prestationsångest – hinder för hälsa
Psykologiska och socioekonomiska faktorer spelar också en betydande roll. Drygt 30% av alla kvinnor och nästan hälften (45%) av de yngre kvinnorna kopplar fysisk aktivitet till stress och prestationsångest. Samtidigt uppger en femtedel av kvinnorna (19%) att de påverkas negativt av sociala medier i relation till fysisk aktivitet. De med lägre inkomst hade i större omfattning velat vara mer aktiva, och utöver tidigare nämnda anledningar står även kostnader i vägen för deras möjligheter.
– Kostnad och tillgänglighet är viktiga faktorer för jämlikhet och hälsa, men vår undersökning visar på ett annat komplext problem: en träningskultur och en syn på fysisk aktivitet som inte känns välkomnande för alla. Rörelse ska vara en källa till glädje och välbefinnande, inte stress och obehag.
– För att främja fysisk aktivitet och öka den psykiska hälsan behöver fler aktörer bidra till inkluderande miljöer. Dessutom behöver vi påverka förhållningssättet till rörelse, till att vara mer som ett flöde i vardagen, och inte något som ska presteras och bockas av, säger Lotta Lindblom, evenemangschef på Marathongruppen som arrangerar Vårruset*.
► Lyssna även på SportHälsa Snackar poddavsnitt 60, gästat av Amanda Oxell, Tjejzonens chef för samhällsförändring. Vi snackar utseendefixering i träningsvärlden och vad vi kan göra för ett mer inbjudande gymklimat. Ute 20/4 kl 07.00.
”Kvinnorörelse 2025” presenterar utöver resultaten även konkreta förslag på åtgärder för att underlätta fysisk aktivitet för tjejer och kvinnor.
– I den här undersökningen ser vi att det som hindrar tjejer och kvinnor från att vara fysiskt aktiva i hög utsträckning är kopplat till strukturella samhällsutmaningar. Man svarar att tid, ork, ekonomi och obehag inför att bli bedömd för sitt utseende och sin prestation är avgörande faktorer som påverkar.
– Tjejer och kvinnor har helt enkelt inte samma förutsättningar att vara fysiskt aktiva och eftersom vi vet att fysisk aktivitet är en viktig komponent i en god psykisk hälsa får detta tyvärr effekter på flera plan. Vi behöver belysa den strukturella faktorn i detta och synliggöra vilka aktörer som kan bidra till förändring, säger Erika Steorn, generalsekreterare för Tjejzonen*.
Mer än hälften av de tillfrågade kvinnorna förknippar fysisk aktivitet med glädje och det finns en tydlig vilja att röra på sig, vilket är positivt. Undersökningen vittnar också om en stor förståelse för de positiva effekter fysisk aktivitet har på det psykiska måendet. Med andra ord finns det stora möjligheter för ökad rörelseglädje och bättre mående såvida rätt förutsättningar skapas.
5 konkreta åtgärder för ett positivt träningsklimat
Från Tjejzonens sida finns flera exempel på åtgärder:
1. Arbetsgivare i sektorer som är kvinnodominerade bör skapa hälsofrämjande arbetsmiljöer, till exempel genom att:
- Fokusera på att främja fysisk och psykisk hälsa genom friskvårdsbidrag, friskvårdstimme och andra typer av möjliggörande förmåner.
- Möjliggöra för flexibla arbetstider i de fall det är möjligt.
- Följa upp och agera på lönekartläggning för att minska ekonomisk ojämställdhet.
- Införa arbetsplatsnära träning – samarbeta med gym eller träningsanläggningar för att anställda ska ha lättare tillgång till träning.
- Utveckla riktade friskvårdsinsatser för skiftarbetare – eftersom de ofta har svårare att få in träning i vardagen.
2. Kommuner bör tillhandahålla kostnadsfria eller subventionerade träningsmöjligheter, särskilt i socioekonomiskt utsatta områden. Man behöver också skapa trygga och tillgängliga utomhusmiljöer för fysisk aktivitet. Det är också viktigt att rikta ekonomiskt stöd mot lokala idrottsföreningar och organisationer vars verksamhet bidrar till att öka den fysiska aktiviteten hos tjejer och kvinnor.
3. Skolan behöver satsa mer på att skapa en inkluderande idrottsmiljö som motverkar prestationsångest och kroppshets. Tillhandahålla gratis mensskydd och privata omklädningsutrymmen – för att minska barriärer för tjejer att delta i idrott. Säkerställa fördelning av halltider och att skapa idrottsmiljöer (hallar, stall) som främjar tjejers och kvinnors fysiska aktivitet.
4. Myndigheter, politiker och beslutsfattare
- Fortsätta att ta fram riktlinjer och rekommendationer gällande fysisk aktivitet, där man med ett intersektionellt perspektiv undersöker rotorsakerna till skillnaderna i hur män och kvinnor utövar fysisk aktivitet.
- Genom riktade medel stödja forskning om kvinnors och tjejers psykiska och fysiska hälsa.
5. Aktörer inom sport, träning och hälsa – till exempel gym, idrottsföreningar och andra – behöver ta ansvar för att skapa en trygg och inkluderande miljö för tjejer och kvinnor. Man behöver också bidra till att skifta fokus genom att informera och utbilda om hyperideal.
Ingen kan göra allt, men alla kan bidra med något. Hoppas du hittar inspiration att plocka med dig till din träning här hos oss!
Viktiga resultat från rapporten:
- 76% av kvinnorna önskar att de kunde vara mer aktiva – främst på grund av tidsbrist och trötthet.
- Drygt 30% av alla kvinnor och nästan hälften (45 procent) av de yngre kvinnorna kopplar fysisk aktivitet till stress och prestationsångest.
- Unga tjejers fysiska aktivitet hindras i större utsträckning av en rädsla för att bli dömda för sitt utseende eller kropp. Det uppger 15% mellan 18-34 år, jämfört med 6% mellan 35-49 år och 5% mellan 50-65 år.
- En femtedel av kvinnorna (19%) uppger att de påverkas negativt av sociala medier i relation till fysisk aktivitet.
- Kvinnorna med lägst inkomst utför fysisk aktivitet i mindre utsträckning än de med högst inkomst, i genomsnitt 37 tillfällen färre per år.
*Rapporten ”Kvinnorörelse 2025” är ett samarbete mellan Tjejzonen och Vårruset-initiativet, för att på lång sikt främja fysisk och psykisk hälsa hos kvinnor i alla åldrar. I samband med årets Vårruset-turné skänks 500 000 kronor till Tjejzonens verksamhet eller projekt, vilket möjliggör stöd till ännu fler unga tjejer. Rapporten är baserad på en Sifo-undersökning som genomfördes under januari och februari 2025. Totalt intervjuades 1 057 kvinnor i åldrarna 18 till 65 år.
*Tjejzonen är Sveriges största stödorganisation med det livsviktiga uppdraget att öka den psykiska hälsan hos flickor och unga tjejer i åldrarna 10-25 år. Deras chattar är öppna varje kväll året runt.
*Vårruset är Sveriges största motionsturné för kvinnor som sedan starten 1989 har aktiverat över 3 miljoner kvinnor i olika lopp runt om i landet. Vårruset präglas av rörelseglädje och gemenskap, och här får alla plats – oavsett träningsbakgrund eller ambitionsnivå.
