Har du funderat på hur glöggen smakade på 1800-talet? Nu behöver du inte undra längre. Här bjuder vi på ett glöggrecept med äppeljuice i basen. Betydligt mindre socker än i köpeglöggen!
I Blattnicksele har vi 28 minusgrader ute i dag och MASSOR med gnistrande snö! Det som passar alldeles så där ”yberypperligt” denna 3:e advent är min värmande Äppelglögg.
Den är superenkel att göra och tar ingen lång stund alls att tillreda. Förvisso kan man förbereda och låta kryddorna dra in i drycken, men det behövs inte alls, går att intaga på stående fot 🙂
Du kan avnjuta glöggen som jag då i ett litet glas på fot, eller om du föredrar i en glöggkopp. Här finns inga rätt eller fel.
Du behöver
1 l färskpressad äppeljuice med fruktkött
3 st kanelstänger
6 st kryddnejlikor
2 nypor med hela kardemummakärnor
1-2 stjärnanis
ca 4 st tunna skivor färsk ingefära
Gör så här: Värm allt i en kastrull, låt det dra. Gör gärna glöggen någon dag innan du ska använda den.
Ha en mysig 3:e advent och njut av din glögg !
Glöggens historia
Glögg från 1800-talet (Vin & Sprithistoriska Museet)
Idag dricker vi i Sverige närmare 7 miljoner flaskor glögg per år. Men denna populära juldryck är inte ett svensk påfund, utan har medeltida anor och en motsvarighet i många länder. Redan de gamla grekerna och romarna kryddade sitt vin på olika sätt och drycken ansågs i det medeltida Europa inte bara vara hälsobringande, men kunde också dölja dålig smak på vinet.
Glödgat win
Glöggens motsvarighet kom till Sverige på 1500-talet och första gången man kan se ursprunget till ordet glögg i tryck är år 1609 då man skriver om ”glödgat win.”
Varianter av glögg
Lutendrank är en tidig variant och var till exempel Erik XIVs favoritdryck som innehöll vin, kryddor och mjölk. 210 kannor bereddes till hans kröning år 1561. I kokboken “Den svenske kocken” från 1837 finns följande recept på Glödgat win: ”Vanligt rödt win uppkokas med något muskotblomma, kanel och kryddnejlikor, jämte nödigt socker och antändes. När det slutat brinna, silas det och drickes varmt.”
I Jacob Leufvenmarks “Handbok i förädling, förskärning och tillverkning av viner och spirituosa”, från 1870, finns fyra recept under rubriken Glögg. Bland annat Katarrh-glögg som innehåller lakritsrot och islandsmossa. Den ansågs bota hosta och skulle drickas på förmiddagen. Här står också om den franska drycken brûlot (franska: bränd) som består av cognac som man upphettar och placerar ett halster med sockertoppar ovanför, som då smälter och droppar ned i drycken. I slutet av 1800-talet hade glöggen spridits alltmer och blivit en svensk jultradition. De flesta vinhandlarna hade sin egen glöggblandning med egna etiketter prydda med julmotiv.
Stockholmsskildraren Claës Lundin berättar ”1888 i Nya Stockholm att den gamla seden att fira julottan i Solna kyrka iakttages ännu af några stockholmare, bland hvilka åtskilliga vid återfärden rasta på Stallmästaregården och styrka sig med en julglögg”.
Här hittar du ett recept på glögg från slutet av 1800-talet
(Källa om glöggens historia hämtad direkt från juligen.se)