En till två matskedar hela linfrön per dag är okej, men på grund av giftrisken är det farligt att överdosera. Krossade linfrön ska undvikas helt för att vara på säkra sidan. Läs svaret på några vanliga frågor här.
Anledningen till att man inte ska äta för mycket linfrön är på grund av att ämnen som fröna innehåller kan bilda det giftiga ämnet vätecyanid – ett ämne som även används till utrotning av vägglöss och råttor.
Fröna främjar magverksamheten
Linfröet i sin hela form däremot är toppen för att hålla igång magen. Linfrön bildar ett slem som gör att maten passerar lättare genom tarmarna. I okrossad form passerar linfröna genom kroppen utan att särskilt mycket vätecyanid bildas. Därför är det okej att äta en begränsad mängd hela linfrön.
Livsmedelsverket fastställer på sin hemsida att det ännu inte finns tillräckligt med kunskap för säga hur mycket krossade linfrön man kan äta utan risk för att skada hälsan. För att vara på säkra sidan är deras råd att inte äta krossade linfrön. Effekten och spridningen av den farliga vätecyaniden verkar dock minska om de krossade linfröna upphettas vid bakning eller tillagning i mikrougnen. Men fortfarande, en av rådan. Studier av olika tillagningsmetoder har nämligen gett olika resultat. Det spelar heller ingen roll om fröna är ekologiskt eller konventionellt odlade.
Här nedan redovisas några av de frågor och svar som finns på Livsmedelverkets hemsida:
Jag har ätit 2-3 matskedar krossade linfrön i flera år, är det farligt?
– Har du inga symtom och känner dig frisk är det ingen fara. Vi saknar tillräckligt underlag för att sätta en gräns för hur mycket krossade linfrön man kan äta. Därför är vårt råd är att inte äta krossade linfrön.
Hur länge stannar vätecyaniden kvar i kroppen?
– Vätecyanid lagras inte i kroppen utan försvinner ur kroppen på några timmar om man slutar äta de krossade linfröna. Vätecyanidhalten i blodet halveras på knappt en timme.
Kan vätecyanid gå över till fostret eller bröstmjölken?
– Det finns inga studier på människa, men djurförsök med mycket höga doser på getter har visat att den kan gå över till fostret. Vad gäller bröstmjölken har man gjort djurförsök på råtta och get med mycket höga doser har visat att den kan gå över i bröstmjölken.
Läs mer: Så ska du äta när du är gravid
Vilka symptom kan man få av vätecyanid?
AKUT – Om man skulle få i sig höga doser vätecyanid vid ett tillfälle så uppstår så kallade akuta förgiftningssymtom. Det är dock mycket osannolikt att man får i sig en sådan dos via krossade linfrön. Akuta förgiftningssymtom kan innefatta huvudvärk, illamående, yrsel, förvirring och domningar. Allvarlig vätecyanidförgiftning kan påverka andningen. Det finns inga publicerade rapporter om akuta vätecyanidförgiftningar som orsaktas av krossade linfrön.
KRONISKT – De symptom som skulle kunna uppstå vid långvarig och hög konsumtion av livsmedel med vätecyanid, kan vara yrsel, svaghet, trötthet och lätta neurologiska symtom som domningar och stickningar i armar och ben. Även störningar i sköldkörtelns funktion kan uppstå. Det är inte klarlagt hur stora doser och under hur lång tid man behöver äta krossade linfrön för att symtomen ska uppstå. Men att äta 1-2 matskedar hela linfrön per dag är riskfritt.
De hela linfröna går sönder när man tuggar dem, är inte det lika farligt som äta krossade linfrön?
– Det är bara en liten andel av linfröna som går sönder när man tuggar på dem och de allra flesta sväljs hela. Därför är risken att få i sig skadliga mängder mindre jämfört med att äta krossade linfrön.
Jag äter krossade linfrön för att få i mig omega-3 fett, vad ska jag äta istället?
– Omega-3-fettsyror kan man få från flera andra livsmedel, t.ex. fet fisk som lax, makrill, sill och sardiner, rapsolja och matfetter gjorda på rapsolja och valnötter.
Finns det även vätecyanid i linfröolja?
– Halten är sannolikt låg i linfröolja eftersom vätecyanid inte är fettlösligt. Därför är det troligen inte någon risk att få i sig för mycket vätecyanid från linfröolja. Men Livsmedelsverket har inga analysdata som bekräftar det.
Har någon blivit sjuk eller avlidit av för hög konsumtion av krossade linfrön i Sverige?
– Det finns bara ett dokumenterat fall av förgiftning från linfrön i Sverige som vi känner till. Det handlade om en kvinna som ätit 150 ml linfrö per dag, dvs motsvarande ca 10 matskedar, och fått vaga neurologiska symtom. Dessutom har några privatpersoner hört av sig till Livsmedelsverket efter att ha ätit motsvarande mängder krossade linfrön och beskrivit en del av de symtom som nämnts ovan.
Vad grundar Livsmedelsverket sina rekommendationer på?
– Cyanogena glykosider är ämnen som kan bilda vätecyanid och de kan finnas i vissa växtdelar (t.ex. kassava, aprikoskärnor och linfrö) som används som livsmedel. Både EU:s och världshälsoorganisationens expertorgan, Efsa respektive JECFA, har bedömt riskerna med cyanogena glykosider.
JECFA har fastställt ett temporärt tolerabelt maximalt dagligt intag (PTMDI) för vätecyanid på 0,020 milligram per kilo kroppsvikt och dag. Med detta värde menas den mängd vätecyanid, som man kan få i sig dagligen under hela livet utan risk för negativa hälsoeffekter.
Varför är det tillåtet att sälja det när det kan vara farligt?
– Mot bakgrund av det osäkra kunskapsläget bedömer vi att det inte finns tillräckligt med underlag för ett förbud mot att sälja krossade linfrön. Eftersom det ändå kan finnas en risk så ger vi istället ett råd till konsumenter att inte äta krossade linfrön. En produkt förbjuds inte automatiskt för att det kan finnas en risk. Beslut som fattas i livsmedelskontrollen måste stå i proportion till den fara/risk som ska hanteras. Livsmedelsverket anser att det inte är i proportion till risken att förbjuda försäljning av krossade linfrön.
Baserat på Livsmedelsverkets råd får du som företagare besluta om du vill fortsätta sälja de krossade linfröna inklusive sammansatta produkter som innehåller krossade linfrön. Det är alltid livsmedelsföretagarens skyldighet att säkerställa att de livsmedel som säljs är säkra för konsumenten. Det innebär bland annat att det är ditt ansvar som företagare att ta reda på mer om de livsmedel du säljer genom att exempelvis analysera innehållet av cyanogena glykosider som kan bilda vätecyanid.