Lågprismat innehåller lika mycket näring som normalprismat. Och det finns inte heller några skillnader när det gäller bekämpningsmedelsrester eller olika skadliga ämnen.
Näringsinnehållet tycks inte ha försämrats under de senaste tio åren. Det visar Livsmedelsverkets undersökning Matkorgen 2010 där två olika matkorgar – en normalpriskorg och en lågpriskorg – har analyserats.
– Vi har tittat på det som konsumenterna själva inte kan styra över – hur mycket näring och hur mycket skadliga ämnen som finns i maten. Och det är väldigt bra ur ett jämställdhetsperspektiv att vi inte ser några skillnader här. Däremot säger undersökningen ingenting om kvalitet, det vill säga om smak och utseende, men där har man större möjlighet att själv göra medvetna val, säger Anna Karin Lindroos, chef för Livsmedelsverkets livsmedelsdataenhet.
Matkorgen 2010 är Livsmedelsverkets tredje stora undersökning av en typisk svensk ”matkorg”. Innehållet i matkorgen utgår från Jordbruksverkets livsmedelsstatistik. Halterna av olika näringsämnen har analyserats liksom 400 bekämpningsmedel, skadliga metaller, dioxiner och andra giftiga ämnen. Utifrån resultaten har verket beräknat hur mycket en genomsnittskonsument kan få i sig av de olika ämnena.
Resultatet visar att lågpriskorgen innehåller ungefär samma mängd av de olika näringsämnena som normalpriskorgen. Det fanns inte heller några skillnader när det gäller halterna av bekämpningsmedelsrester eller andra skadliga ämnen. Tidigare matkorgsundersökningar gjordes 2005 och 1999. Skillnaderna i näringsinnehåll jämfört med matkorgsundersökningarna från 1999 och 2005 är små.
– Många tror att maten har blivit näringsfattigare med åren, men vår undersökning visar att det inte verkar vara så. I stort sett innehåller maten lika mycket näring nu som för tio år sedan, och ger tillräckligt av de näringsämnen vi behöver, säger Anna Karin Lindroos.
För de flesta mineraler innehåller korgarna lika mycket eller mer än den mängd som rekommenderas som dagligt intag. Undantaget är järn, som ligger under det som rekommenderas för kvinnor. Även jodinnehållet är lågt.
Fettinnehållet i matkorgarna har ökat något sedan 2005. Men halten transfett har minskat, vilket är positivt. Den främsta transfettkällan är naturligt transfett från kött och mjölkprodukter medan innehållet av industriellt framställt transfett är lågt.
– Däremot innehåller korgarna alldeles för mycket tillsatt socker, 50 procent mer än vad som rekommenderas som högsta intag, och det är inte bra, säger Anna Karin Lindroos.
Fakta om undersökningen
Innehållet i matkorgarna utgår från Jordbruksverkets data över de totala leveranserna av livsmedel till enskilda hushåll och storhushåll i Sverige.
När det detta delas med antalet invånare i landet får man en per capita-konsumtion, alltså en teoretisk genomsnittskonsumtion för medelsvensken.
Utifrån analyser av olika näringsämnen i sammanlagt tolv livsmedelsgrupper kan man sedan uppskatta hur stor mängd av dessa ämnen som genomsnittskonsumenten kan få i sig. Även korgarnas innehåll av skadliga ämnen har analyserats. Dessa resultat presenteras separat, se länk nedan.