Känslostyrt ätande är vanligare än man kan tro, eftersom det är problem vi ofta smyger med. Varför? Och vad är det som gör att vi ”äter med känslorna” ibland? Näringsfysiolog Isabelle Christiansson förklarar, ger dig vanliga varningssignaler och var det finns hjälp när beteendet gått överstyr.
Du har nog hört diagnoser som anorexi och bulimi, men det finns betydligt fler typer av problematik kring mat. Känslostyrt ätande i olika grader och kan yttra sig på flera sätt. Mörkertalet är stort, men genom att prata om det kan skam- och skuldkänslor kring ämnet minska, fler kan få hjälp och vi kan komma ett steg närmare ett friskt förhållningssätt till mat.
Känslostyrt ätande – varför är det ofta förknippat med skam?
Ja, varför känner så många skam eller skuld över att maten har blivit en slags ”snuttefilt”, en tröst i stunden som dämpar oro eller ångest? Ingen bör känna skam eller skuld över det. Alla kan hamna i en negativ känslospiral, och hur ventilen för de negativa känslorna yttrar sig kan se olika ut för olika personer.
Mat, snacks och godis omger oss konstant, och vi behöver även flera gånger per dag fylla på genom att äta. Det gör att när problematiken yttrar sig genom ett komplicerat förhållande till mat kan det vara svårare att bryta det jämfört med andra beroenden där du faktiskt inte behöver substansen för överlevnad.
Känslan av skam kan uppstå just på grund av att mat och ätande håller vi “alla på med”, så att säga, och utifrån sett kan det se ut som att de flesta av oss sköter det snyggt och inte har något problem alls. Men kom ihåg att vi kan inte se på en människa vilka tankar som far genom hans eller hennes huvud, vi kan inte se vad som händer bakom stängda dörrar eller se utifrån en måltid hur hela dess kosthållning ser ut. Och om du hamnat i en period av stress, oro eller ångest som lett till känslostyrt ätande så ska du veta att det går att ändra på det och det går att nå en sund relation igen!
Kroppens belöningssystem vid stress
Stress kan leda till beteendemässiga förändringar som påverkar känslan av hunger, sug och i sin förlängning ätbeteendet. Hur stress påverkar ätbeteendet kan variera, allt från dämpad aptit till hetsätning, gemensamt är att stresshormoner utsöndras i kroppen. Stresshormoner som utsöndras kan påverka belöningssystemet på ett sätt som kan det leda till ökat sug efter kalorität mat. Socker och fett är kaloritätare råvaror som sätter igång kroppens egna belöningssystem, vilket frisätter dopamin vilket kan ge en tillfällig känsla av glädje. Samtidigt kan många efter man ätit stor mängd livsmedel rikt på fett och socker ex. glass, godis och choklad uppleva stor ångest och det blir en negativ spiral.
Om man har mycket stress, oro eller ångest i sitt liv kan maten bli en tröst. I de riktlinjer som Socialstyrelsen ger för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor uppger de att dåliga matvanor är en av de största riskerna för ohälsa. Därmed kan ett känslostyrt förhållande till mat som håller i sig över tid leda till försämrad hälsa och välbefinnande.
När känslostyrt ätande gått överstyr
Vanliga varningssignaler:
- Om du upprepat ändrar vad du äter vid nedstämdhet, oro eller ångest och du känner att det tillfälligt ger en flykt från tillvaron när du äter det.
- Om tankar på mat upptar onormalt mycket av din dag.
- Om du känner kontrollförlust när någon vill bjuda dig på mat eller fika.
- Om du sätter upp egna strikta restriktioner om vad du får och inte får äta.
- Om du tänker kompensatoriska tankar. Dvs. drar in på en måltid efter att ätit något du enligt ditt tycke inte borde eller går ut och motionerar direkt efter du ätit något speciellt som givit ångest.
- Om du upplever stor eller ihållande ångest efter att ha ätit speciellt.
Lika många problematiska förhållanden som det finns till mat finns det lika många varningstecken. Du kanske känner igen dig i alla ovan eller inget, det viktiga är att om du upplever ett komplicerat förhållande bör du ta hjälp för att nå en sund relation. Det första steget kan vara att prata med någon man litar på.
Så kan du som utomstående hjälpa:
- Visa att du finns där att prata med.
- Våga prata om det du anser är problemet tillsammans.
- Underlätta för att personen ska få en bra tillvaro. En rörig och stressig vardag kan göra att mat blir en tillfällig flykt. Fråga vad du kan göra för att stötta personen.
- Dålig sömn kan påverka matvanorna och suget efter mer trots att man är mätt. Fråga hur han eller hon sover och om det finns något som kan förbättra sömnen.
- Prata med fler personer i han eller hennes omgivning om din oro för personen. Har ni sett samma varningstecken?
- Kontakta BUP, ätstörningskliniker eller annan vårdenhet för att få råd, länkar nedan.
Ta hand om dig och kom ihåg att ensam är INTE stark! Om du själv lider av känslostyrt ätande eller är orolig för någon i din närhet – tveka inte att söka hjälp.
Text: Isabelle Christiansson
Isabelle Christiansson är utbildad Näringsfysiolog från Stockholms Universitetet och Karolinska Institutet samt har läst till personlig tränare hos The Academy. Redan från barnsben har hon intresserat sig för träning och hållt på med bland annat ridning, hoppning, dans, gym, kampsport och cykling. Isabelle har cyklat Vätternrundan 300 km tre gånger, MTB vättern och Uppsala bike weekend med flera. Dessutom gillar hon hinderbanelopp och har genomfört både Ultimate OCR Åkersberga och Arena run. På Instagram kan du följa Isabelle som Belliblonkan!
Rekommenderade ätstörningskliniker:
Läs även:
Källor:
- Adam, T. C., & Epel, E. S. (2007). Stress, eating and the reward system. Physiology & Behavior, 91, 449–458. doi:10.1016/j.physbeh.2007.04.011
- 1177 (2022). Mat och psykisk hälsa.
- https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/liv–halsa/ata-for-att-ma-bra/mat-och-psykisk-halsa/ [2024-02-08]