Jonas Colting – från ”sämst i klassen” till elittriathlet Fördomsprofilen - 5 tankar och svar

Jonas Colting – från "sämst i klassen" till elittriathlet

Jonas Colting är en av sveriges mest framgångsrika triathleter, författare, föreläsare, entreprenörer och hälsoinspiratörer. En uthållighetsidrottare med stort engagemang, alltid snygg naken och med starka åsikter, för ”hörs man inte finns man inte”. Eller? Se hur rätt vi träffat Jonas med våra påståenden i veckans fördomsprofil.

Jonas Colting en 44-årig idrottsman från Borås med en imponerande meritlista. Som flerfaldig världsmästare i triathlon ultradistans, VM-medaljör i triathlon långdistans, som vunnit tävlingen ÖTILLÖ Swimrun World Champs hela 3 gånger. Dessutom en äventyrare av högsta rang, som simmade 640 km mellan Stockholm och Göteborg för några år sedan och i somras 300 km runt Gotland med syftet att samla in pengar till Wateraid, en organisation som hjälper människor i tredje världen att få tillgång till rent vatten. Insamlingen stannade på 715000 kr. 

Jonas Colting jobbar även på andra sätt, än rent fysiskt. Han har hunnit skriva fyra böcker och arbetar primärt med hälso- och livsstilsföreläsningar, coaching, egna events och arrangemang, producerar våtdräkter och simateraljer, samt med en tydlig folkhälsoagenda genom podcast och sociala medier.

En inspiratör på många olika sätt, men hur började det hela? Det är intressant vilka fördommar du kan ha av en person i brist på all fakta. I våra intervjuer fördomar som i tankar och funderingar, d.v.s. inte i negativ bemärkelse och alltid med glimten i ögat.

Fördomsprofilen med Jonas Colting – 5 påståenden och svar

1. Du har alltid varit (över)aktiv, ända från att du var liten. Din mamma hade en sele till dig för att du inte skulle springa bort. Vilket gett dig ett försprång som triathlet, med god grundkondition.

– Det är nog ganska långt ifrån sanningen. Visserligen var ju alla barn uppväxta på 70-talet eller tidigare säkert långt mer vardagsaktiva än de flesta barn idag, men jag växte upp med en ensamstående mamma som är akademiker. Det var inte mycket sport men en hel del lek.

Jag cyklade överallt jag skulle, men jämfört med mina klasskompisar så var jag sämre än medel i kondition och styrka. Jag var sämst i klassen på att springa när man började med konditionslöpning i fjärdeklass. Dessutom var jag den sista i klassen att få lämna lilla bassängen då bröstsim uppenbarligen var en rejäl akilleshäl för mig. Jag älskade alltid vatten, men med ett hemmagjort hundsim 🙂 Så när det gäller grundkondition från barndomen var det nog knappast till min fördel. När jag väl började simträna i 10-årsåldern tog det ett tag innan jag kom ikapp. Men därifrån var det en spikrak uppgång.

2. ”Hörs man inte – finns man inte” är ett motto du alltid gått efter. Dels har du alltid gillat att prata mycket och dels alltid haft starka åsikter – mycket för att väcka reaktion.

– Både nej och ja. Jag har aldrig torgfört åsikter för åsikternas eller uppmärksamhetens skull. Eftersom jag är uppväxt i ett hem där det tidigt uppmuntrades till både läsande, tänkande, skrivande och diskuterande (gärna i vuxnas sällskap) så har det alltid varit naturligt för mig att våga uttrycka en åsikt och än mer att både stå för den åsikten och kunna argumentera för den.

Alla har ju åsikter ändå. Jag har genom livet snarare tyckt att det är konstigt med alla andra som antingen inte vågar säga vad de tycker eller som inte bryr sig. Mina intresseområden har alltid varit breda och har tidigt omfattat både historia, samhälle, politik, kultur, idrott och religion och i både privata och offentliga sammanhang så har jag i regel en åsikt om det aktuella ämnet som dryftas.

Under tiden då jag i andras ögon primärt var en idrottsman störde jag mig mycket på att omgivningen gärna ville etikettera mig eller sätta mig i ett fack, så som vi gärna vill göra med folk i allmänhet. Alltså, att man som idrottsman egentligen bara kan eller bör uttala sig eller tycka om sådant som ligger i ens egna verksamhet.

Jag har aldrig varit en polemiker med avsikt att skapa konflikt eller väcka ont blod. Tyvärr har vårt samhälle utvecklats sig så att både förmågan att tolka ironi, sarkasm eller ens humor har gått förlorad till viss del. I synnerhet på sociala medier. Man kan ju ens inte skoja om golf utan att folk går ape-shit. Men men, fuck ´em if they can´t take a joke!

3. Vad många inte tror, är att du hellre skulle äta hamburgare en vecka än enbart sallad en vecka. Eftersom du är mån om att få i dig protein, men du skulle aldrig visa det offentligt eftersom du är enormt principfast och noga med din image utåt.

– Verkligen inte! Jag äter det jag vill och behöver och inte för att etablera eller bibehålla en image. Posörer är aldrig inspirerande. Oftast äter jag en sallad OCH kött. Men någon gång då och då, prinsesstårta 🙂 Hamburgare äter jag i princip aldrig, åtminstone inte hamburgare i typisk bemärkelse.

4. Alla dina idrottsframgångar och ensamma träningstimmar har gett dig insikt om livets verkliga viktigheter. Om inte idrottsman/hälsoentreprenör skulle du jobbat som politiker och eller med miljö- och välgörenhetsfrågor.

– Nej, sannolikt inte. Jag tror att jag under alla omständigheter velat jobba för mig själv. Frilansjournalist ligger nog närmast till hands. Alternativt författare.

5. Du har storslagna framtidsplaner för ditt företag. Bland annat kan vi se fram emot Coltings matkasse, en app med träningstips för uthållighetsidrottare samt ett debattprogram om ”den ohälsosamma hälsobranschen” på TV.

– Det är inte helt omöjligt faktiskt. Jag tar med mig idéen om appen åtminstone 🙂 Sanningen är nog att jag aldrig varit särskilt duktig på att affärsutveckla eller ens varit intresserad av att växa verksamheten jättemycket. Jag har alltid sett mitt yrkesliv som en förlängning på en grundläggande passion och ett undvikande att det ”riktiga” vuxenlivet.

Jag har alltid varit nöjd med att bara äga min tid, kunna träna, läsa och ha tid för reflektion och tjäna tillräckligt med pengar för att kunna underhålla den livsstilen. Den grundläggande passionen och drivkraften har sedan kompletterats med passionen att inspirera, coacha och motivera andra människor. Det känns som win-win-win! 🙂

 

Inte alla rätt den här gången, men inspirerande läsning och roligt att lära känna dig mer. Stort tack Jonas och varmt lycka till med företagandet, träningen och alla äventyr!

 

Text: Anna Lissjanis, chefredaktör

Foton: Simbild av Tomas Eriksson, Studio Bildbolaget. Övriga bilder av Love Ljungström

Inga Kommentarer Ännu

Lämna Ett Svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.