Inkomstojämlikhet och ekonomiska samt sociala förutsättningar – finns det något samband?

Det finns många som är fattiga i Sverige, och inkomstklyftorna ökar stadigt. Men vilka konsekvenser har inkomstojämlighet, och går denna ojämlikhet hand i hand med en persons sociala och ekonomiska förutsättningar? Det tar vi reda på i den här artikeln.

Så påverkar inkomstojämlikhet olika grupper i samhället

  1. Personer som är fattiga. Kan inte investera i en bra utbildning, och har i regel en sämre allmänhälsa än rika personer.
  2. Personer som tjänar mycket pengar. Om den så kallade “medelklassen” blir fattigare, de spenderar i genomsnitt mindre då kan landets ekonomi stanna av.
  3. Personer som tjänar extremt mycket pengar. Denna grupp sparar i regel pengarna, alternativt startar de upp företag som sysselsätter folk. Rika personer är inte konjunkturkänsliga och lever i regel gott oavsett om det är högkonjunktur eller inte.

Så påverkar inkomstojämlikhet hur grupperna samverkar med varandra

  1. Förtroendet. En hög inkomstojämlikhet medför att alla inkomstgrupper känner ett minskat förtroende för de som tjänar mer eller mindre än de själva. Det kan leda till en sämre samhörighet, nationellt sett.
  2. Det sociala kapitalet minskar. I ett ojämlikt samhälle umgås fattiga personer med andra fattiga, och rika personer med andra rika. Det sociala kapitalet, det vill säga summan av alla dina kontakter, sträcker sig i princip aldrig över inkomstgränserna i ett ojämlikt samhälle. Det kvittar om du tjänar mycket eller lite pengar, det sociala kapitalet minskar i princip alltid.
  3. Upplopp och demonstrationer. I ett land där människor inte gillar varandra uppstår motsättningar med upplopp, demonstrationer och skadegörelse som följd.

Har personer med sämre ekonomiska och sociala förutsättningar svårare att hävda sig

Personer som kommer från socio-ekonomiskt utsatta bakgrunder har sämre skolresultat, och statistiskt sett en sämre möjlighet att läsa på högskola eller universitet efter gymnasiet. Det finns ett tydligt samband mellan inkomstojämlikhet och sämre ekonomiska samt sociala förutsättningar, förtydligar OECD.

Notera att studien vi länkar till ovan säger att bara 6 procent av alla med personer dåliga ekonomiska förutsättningar klarar av att ta sig ur den negativa spiralen, bortsett från Ostasien där cirka 12 % av de fattiga elever som deltagit i studien klarat av att ta sig ur fattigdomen.

Lån – ett kortsiktigt sätt att vinna social status

Att låna pengar för att köpa dyra bilar, märkeskläder och prylar är vanligt bland svenskar, oavsett hur mycket man tjänar. Men om man inte har pengar nog att betala av skulden, då hamnar man i en skuldfälla som kan vara svår att ta sig ur. Ett lån för lyxkonsumtion är alltid en dum idé, oavsett orsak.

Och om dina vänner bara accepterar dig om du har rätt kläder och rätt prylar, kan det vara en bra idé att byta umgängeskrets.

Med lån utan UC kan man lura banken

Vissa väljer att ta ett snabbt lån för att försöka påverkar andras bild av en som person. Denna temporära utjämning av inkomstolikheter sker ofta i form av ett lån utan UC. Genom detta kan man även undanhålla skulder från sin bankman. Detta då kreditupplysningar från de långivare som beviljar snabba lån ofta går genom Bisnode eller Creditsafe, som inte samarbetar med UC, som används som standard när man ansöker om ett privatlån på en bank.

Skulle du ta ett sådant lån kan din bankman därmed inte se om du har andra skulder, om du tidigare bara tagit snabba lån. Det betyder att du slipper bli utfryst från banken, trots att du har skulder sedan tidigare. Men att ta snabba lån är i regel en dålig idé, då årsräntan ofta ligger på cirka 35 procent. Att ta ett snabbt lån för att kunna betala en räkning för att inta hamna i Kronofogdens register är fullt försvarbart, men snabblån för lyxkonsumtion likt mobiltelefoner och/eller kläder är alltid ett dåligt val.

Inga kommentarer

Berätta vad du tycker

Din e-postadress kommer inte publiceras