I veckan presenteras förslaget till nya nordiska näringsrekommendationer. Forskare från Norden har gått igenom det aktuella vetenskapliga läget i världen om sambanden mellan det vi äter och olika sjukdomar. I de flesta fall har den omfattande genomgången inte gett anledning att ändra rekommendationerna. En viktig nyhet är dock att de nya rekommendationerna fokuserar mer på vilka matvanor som är bra för hälsan än på betydelsen av enskilda näringsämnen. Förslaget går ut på remiss i höst.
Enligt forskarna kan en kost med mycket frukt och grönt, fibrer, fullkorn, fisk, vegetabiliska oljor och magra mjölkprodukter minska risken för sjukdom. Söta drycker, godis, bakverk, vitt mjöl och hårda fetter som smör ökar risken för olika sjukdomar och viktuppgång. Även mycket rött kött och chark kan vara negativt för hälsan.
– Vi har sett fram emot de nya rekommendationerna med spänning. Vi tittar nu närmare på förslaget för att kunna lämna synpunkter när det går ut på remiss, säger Irene Mattisson, biträdande chef för Risk- och nyttovärderingsavdelningen på Livsmedelsverket.
Typen av fett och kolhydrater är viktig
Enligt forskarna har den omfattande genomgången av det aktuella vetenskapsläget i de flesta fall inte gett anledning att ändra rekommendationerna. I några fall har rekommendationerna ändrats. Förslaget lägger till exempel mindre vikt vid hur mycket fett och kolhydrater man bör äta, och mer på vilken sorts fett och kolhydrater som är bra för hälsan och vilka som inte är det.
– Rätt sorts fett innebär i praktiken att man väljer olja och margarin istället för smör, medan rätt sorts kolhydrater betyder mer fullkorn och fibrer och mindre socker och vitt mjöl, säger Irene Mattisson.
I förslaget har det rekommenderade intaget av vitamin D höjts
– D-vitamin har diskuterats mycket på senare år, och jag är inte förvånad över att de föreslår en höjning. Detta är något vi måste följa upp noga på Livsmedelsverket, också med hänsyn till resultaten från vår nya undersökning av svenskarnas matvanor som kommer i höst. Där tittar vi bland annat på D-vitaminhalten i blodet, säger Irene Mattisson.
Systematisk och öppen process är avgörande
Forskarna har gjort en systematisk genomgång av studier som har publicerats efter år 2000, med särskilt fokus på områden där det kommit mycket ny forskning. I genomgången har forskarna tittat på hur olika kostmönster, livsmedel och näringsämnen kan kopplas till olika hälsoeffekter. Endast studier som håller tillräckligt hög vetenskaplig kvalitet har inkluderats.
– Det här är ett modernt sätt att arbeta. Resultatet kommer att bli en grund för arbetet med nya kostråd. För en myndighet som Livsmedelsverket, som arbetar på vetenskaplig grund, är det oerhört viktigt att forskarna systematiskt söker, sållar, kvalitetsgranskar och väger samman forskningsresultat från hela världen och att den processen är öppen för insyn, säger Irene Mattisson.
Förslagen till nordiska näringsrekommendationer går ut på öppen konsultation i september-oktober, där den som vill får lämna synpunkter. Därefter kommer det slutgiltiga förslaget att godkännas av nordiska ministerrådet.