Experterna: Så ser framtidens mat ut

Experterna: Så ser framtidens mat ut

Vår lunch står inför stora förändringar där köttet behöver lämna plats för vegetabilierna och där roboten kan ersätta människan. Det konstaterar Fazer i Lunchrapporten 2017.

FAKTA Om Lunchrapporten 2017

Fazer Food Services Sverige är ett av Nordens ledande företag inom måltidstjänster och tar därför fram en rapport som kartlägger lunchens status och framtid. Hur trenderna ser ut och vartåt de pekar. Läs mer här.

 

 

”Drönare är den nya springchasen och självgående bilar kommer snart konkurrera med den stadigt växande skaran lunchbud på våra gator, om alla spådomar slår in. Under de senaste åren har ett distrubitionskrig blossat upp i matbrancshen där alla tävlar om leverera den bästa och snabbaste lösningar till våra dörrar och arbetsplatser. Men samtidigt måste många förhålla sig till ökade kostnader och mindre marginaler. Det tuffa klimatet gör att fler aktörer börjar använda sig av tekniska lösningar för att öka lönsamheten. Den som lyckas lösa distrubutionskoden först vinner”.

 

Så skriver Fazers lunchrapport i eftertexterna. I slutet av januari presenterade regeringen en ny och långsiktig livsmedelsstrategi som ska hålla ända till år 2030 oavsett regering. Men förändringarna, de måste starta nu. Och problemen löses inte bara genom att upplysa konsumenterna, det måste finnas mer kraft bakom.

 

Livsmedelshanteringen står för över hälften av övergödningen i Sverige, och 20-25 procent av den totala klimatpåverkan. Visst är det sorgligt att 50 kilo matrester per person och år går till svinn.  Fazers forskare tror att framtidens lunch serveras av en robot, beställs via en app och är gjord på svenska råvaror med grönsaker som huvudingrediens och kanske även laboratorieproducerat vegankött. Den äts vid skrivbordet men får dig att stressa ner. Vad tycks om det?

 

När det välbesökta eventet Matprat anordnades var framtidens mat i fokus. Vi går mot spännande och innovativa tider som påverkar hela måltidsupplevelsen. Nu vill man även veta hur konsumenterna resonerar om det, särskilt matsvinn och matsäkerhet. Vilka litar vi på? Svensk mat i högre grad, och besprutad mat med tillsatser, transfetter, färgämnen och socker vinner inget förtroende.

 

Matdebatt
Dagens debattpanel modererades av Per Styregård med följande personer i panelen: Jakob Brandt, sakkunnig hos landsbygdsministeriet, Lovise Ungerth, konsumentföreningen i Stockholm, Niklas Truedson, vd på Risenta, Elin Roos, forskare på SLU och Helena Nordlund på Matlust.


­– Det vi ser som mest pressande är trion bättre och effektivare produktion, ett minskat matsvinn och ändrade konsumtionsvanor. Alla är lika viktiga. Det är en seg process, så vi behöver få till ändringar snarast, säger Jakob Brandt.

– Ja, och här har handeln ett oerhört ansvar, menar Louise Ungerth. Jag blir galen på ”de medvetna valen”. Jag tycker ”informerade val” är bättre. Alla har inte möjlighet att alltid köpa ekologiskt och närproducerat, var och en gör vad de kan. Men jag gillar hur handeln börjat pusha vegetariska alternativ och svenskt kött.

Det är en synpunkt även Jakob Branth blir glad över att höra.

– Vi måste minska köttkonsumtionen, särskilt från de länder som har antibiotika. Italien och Spanien har 30-40 procent mer, Tyskland har 20 procent mer. Vi behöver alltså prata mer om det internationella och inte stödja länder med sämre djurskydd.

 

Grönsak – nya styckdetaljen

Det är inte längre någon konstighet att helt eller delvis övergå till en vegetarisk kosthållning. Det är vardagsmat, helt enkelt. Insikten består i att vi måste minska köttkonsumtionen och öka grönsakskonsumtionen föra att både vi och vår värld ska må bra. Det här kommer märkas på tallriken. Precis som skillnaden mellan olika köttbitar på djur spelar stor roll för matupplevelsen finns det olika kvaliteter på grönsaken under olika tillväxtfaser. I rapporten tror man att 34 procent av svenskarna kommer försöka bättra sina lunchvanor genom att äta mer grönt 2017. Då gäller det för restauranger och storkök att mäta det med tilltalande rätter.
– Den offentliga sektorn gör redan framsteg med allt mer ekologiskt och vegetariskt. Man kan säga att de har som ansvar att lära befolkningen nya vanor. Som att äta mer säsongsinriktat!, säger Helena Nordlund på Matlust, och tillägger:

– Ibland när jag äter ute känner jag att att där har man ingen koll över huvud taget. Vi tar ofta det som är billigast på menyn. Där finns det jättemycket att göra.

 

Text och foto: Julia Kimell

 

 

 

 

No Comments Yet

Leave a Reply

Your email address will not be published.