Enligt en rapport från Statens folkhälsoinstitut krävs en nationell strategi för att få folk till bättre matvanor.
Statens folkhälsoinstitut föreslår i en ny rapport, Matvanor och livsmedel -kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010, att en nationell strategi för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet och motverka övervikt och fetma upprättas. Den bör bland annat beskriva nationella mål, behovet av åtgärder, berörda aktörer och ansvarsfördelning.
Förstora bilden – Flicka äter melon Flicka äter melon
Foto: Photos.com
– Forskning visar att en systematisk och övergripande ansats är effektivt för att vända viktuppgång och främja goda vanor. För att förbättra hälsan krävs ofta åtgärder på flera nivåer och miljöer. En nationell strategi kan då vara en viktig grund för prioriteringar och åtgärder, säger Sarah Wamala, generaldirektör.
Statens folkhälsoinstitut följer i en ny rapport upp utvecklingen på området matvanor och livsmedel den senaste femårsperioden. Den visar att andelen personer som äter frukt och grönsaker minst fem gånger per dag i princip har varit oförändrad sedan 2005: 14 procent av kvinnorna och 5 procent av männen.
Andelen barn och vuxna med övervikt och fetma verkar ha avstannat under 2000-talet, men är historiskt sett fortfarande hög. Övervikt förekommer hos nästan varannan man och var tredje kvinna. Det innebär att halva den vuxna befolkningen antingen har övervikt eller fetma och att många barn växer upp i en miljö där åtminstone en förälder är överviktig/fet. Därför är det viktigt att samhället skapar förutsättningar för en livsmiljö där människor i det dagliga livet kan äta hälsosamt och röra på sig.
De sociala skillnaderna mellan olika grupper i befolkningen när det gäller goda matvanor, övervikt och fetma består och det leder till skillnader i hälsa. Människor som lever i en utsatt ekonomisk eller social situation kan ha svårare att göra hälsosamma matval. Åtgärder för att förbättra och främja matvanorna i socialt och ekonomiskt utsatta grupper kan därför ha potential att minska skillnader i hälsa.
Åtgärder som genomförts på området sedan 2005 har framför allt syftat till att förändra normer och lagar, attityder och beteenden samt tillgängligheten till stödjande miljöer. De kan anses ha bidragit till att höja medvetenheten om hälsosam mat i samhället. Få åtgärder har genomförts för att skapa stödjande miljöer för goda matvanor.
Rapporten lämnar också ett antal rekommenderade framtida åtgärder:
– Upprätta en nationell strategi för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet och motverka övervikt och fetma.
– Utreda möjligheten att använda ekonomiska styrmedel för att främja hälsosamma matvanor.
– Utveckla och utvärdera metoder för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet, med särskilt fokus på barn och deras familjer.
– Utred hur hälso- och sjukvården kan arbeta med rådgivning om mat och måltider.