De flesta kvinnor och män anser att sexualiteten är en viktig del av deras liv. Sexuellt välbefinnande är därför en viktig del i en god folkhälsa. Det finns tydliga samband mellan tillfredsställande sexuella relationer och tillfredsställande livskvalitet. Det visar en ny rapport från Statens folkhälsoinstitut som bygger på resultat från olika fristående undersökningar genomförda både i Sverige och internationellt.
Tillfredsställande sexliv ingår som en del i den övergripande definitionen av hälsa. Ungefär 50 procent av svenskarna är nöjda med sitt sexliv. Men, en god hälsa och en livspartner är viktiga faktorer för ett vitalt sexliv. Ett tillfredsställande sexliv innebär dock inte endast förmåga till samlag.
Med en ökad andel äldre i befolkningen är det angeläget att främja hälsan. Att stärka intimitetsnära relationer är troligtvis mer betydelsefullt för ett hälsosamt åldrande än vad som tidigare skildrats. Rapporten ger djupare insikt i sambanden mellan tillfredsställande sexuella relationer och tillfredsställande livskvalitet, vilka också är nära sammankopplade med psykosocialt och fysiskt välbefinnande.
– Sexualvanor som berör samliv och intimitetsnära relationer i den vuxna befolkningen är ett relativt outforskat område, säger Marlene Makenzius, utredare, Statens folkhälsoinstitut. Sexualiteten bland äldre fortfarande är ett tabubelagt område, trots att äldre – framförallt kvinnor – har blivit mer positivt inställda till sexualitet. Den sexuella aktiviteten och kvaliteten på sexlivet bland äldre har ökat sedan 70-talet. Inte minst kan man se denna trend när det kommer till tillväxten bland sexleksaker. Här ökar utbudet hela tiden för att också underlätta och inspiera till ett aktivare sexliv.
Vad påverkar lusten
I rapporten framgår det att åldrandet i sig eller en funktionsnedsättning påverkar lusten och sexlivet marginellt. Det är snarare olika sjukdomstillstånd, psykisk ohälsa och medicinering som påverkar lusten och förmågan. Dessa problem diskuteras sällan inom vård och omsorg, eller i det förebyggande folkhälsoarbetet, trots att många kvinnor och män med nedsatt sexuell lust och förmåga bekräftar behovet av att man inom hälso- och sjukvården bör vara mer lyhörd för frågor som berör sexualitet. Därför behöver vård- och omsorgspersonal utbildas och tränas i att beakta sexualiteten hos individer, oavsett ålder, funktionsnedsättning och sexuell läggning.
Det finns dock könsskillnader, antal år med ett aktivt sexliv är högre bland män än kvinnor. Huvudförklaringen är att kvinnor har en högre medellivslängd, vilket innebär att äldre kvinnor oftare lever ensamma samt att kvinnor oftare har ett förhållande med en äldre man. Perspektiv på sexualitet och ett hälsosamt åldrande i samkönade relationer beskrivs i rapporten, ett viktigt område som sällan diskuteras.
Slutsats
I rapporten konstateras att det finns behov av att uppdatera Sveriges indikatorer som mäter den sexuella och reproduktiva hälsan i befolkningen. Framförallt behöver vi indikatorer som mäter positiva aspekter. I det förebyggande arbete med sexualitet och reproduktiv hälsa är också befolkningsstudier viktiga, anser Marlene Makenzius. Dessa ger möjligheter att analysera sexualitet och reproduktiv hälsa i olika grupper och i relation till andra levnadsvanor, hälsa och välbefinnande. Den senaste befolkningsundersökningen SEX i Sverige genomfördes 1996.