Är opastoriserad mjölk farligt?

Är opastoriserad mjölk farligt?

Det är stor risk att opastöriserad mjölk sprider olika bakteriesjukdomar. De är särskilt allvarliga för små barn och för dem som har nedsatt immunförsvar, gravida och äldre.

Flytande livsmedel, som till exempel mjölk, passerar magsäcken snabbare än fasta livsmedel och utsätts därför endast en kort tid för den bakteriedödande sura magsaften. Mjölkfettet ligger dessutom som en skyddande hinna runt bakteriecellerna. Mjölk konsumeras ofta snabbt och i större mängder.

Är det farligt att ge barn opastöriserad mjölk?

Ja, både barn och vuxna bör undvika att dricka opastöriserad mjölk, men små barn är känsligast. Opastöriserad mjölk kan innehålla flera olika typer av bakterier som kan ge allvarliga följdverkningar. Det gäller särskilt för barn upp till fem år, men barn är mer mottagliga ända upp till tio års ålder. Det beror på att barns olika försvarssystem mot sjukdomsframkallande bakterier inte är fullt utvecklade.

Varför pastöriseras mjölk?

Mjölk pastöriseras för att döda bakterier som kan göra oss sjuka, till exempel campylobacter, ehec och listeria. Det finns en lag om att mjölk och grädde ska pastöriseras. När den kom 1937 var det huvudsakliga syftet att förhindra smittspridning av tuberkulos (TBC).

Hur går det till att pastörisera mjölk?

För att de sjukdomsframkallande bakterierna i mjölken ska dö krävs att mjölken upphettas till en viss temperatur under viss tid. Därefter kyls mjölken snabbt ned.

Det finns tre metoder, lågpastörisering, högpastörisering och ultrahög pastörisering (UHT). Mjölk som lågpastöriseras värms till minst +72 grader C i 15 sekunder eller +63 grader C i 30 minuter. 

Varför kan det finnas bakterier i mjölk?

Många djur bär på olika slags bakterier. Därför finns det alltid risk för att bakterier från exempelvis avföring och juverinflammationer hamnar i mjölken. Bakterier som listeria och yersinia kan föröka sig även vid låg temperatur och av bakterierna campylobacter och ehec räcker det med en mycket liten dos för att orsaka infektion.

Har någon blivit sjuk i Sverige av att dricka opastöriserad mjölk?

Trots att opastöriserad mjölk inte får säljas i affär har den orsakat sjukdomsutbrott under de senaste åren. Eftersom opastöriserad mjölk sällan serveras till större sällskap rör det sig oftast om mindre utbrott eller enstaka fall.

Campylobacter i mjölk har orsakat flera utbrott i Sverige, till exempel när skolklasser har besökt lantbruk och bjudits på opastöriserad mjölk. Några utbrott har haft färskost som orsak.

När det gäller ehec är det ofta barn som drabbats. Varje år startas ehec-utredningar på bondgårdar efter att framför allt barn i familjen har druckit opastöriserad mjölk.

Vilka symtom ger sjukdomen?

Vanliga symtom vid infektion med campylobacter är akuta magsmärtor och diarré. Följdsjukdomar, som ledinflammation, förekommer.

Symtomen vid infektion med ehec varierar från mild diarré till magsmärtor och blodiga diarréer. Infektionen kan också leda till komplikationer i form av allvarlig njursjukdom (HUS), särskilt hos barn upp till fem års ålder och hos åldringar. De som drabbas behöver ofta intensivvård och skadorna kan leda till behov av livslång dialys eller ha dödlig utgång.

Får man sälja opastöriserad mjölk?

Opastöriserad mjölk får inte säljas i butik, utan bara säljas eller skänkas bort i liten skala på bondgårdar direkt till konsument. 

Vad händer med näringen i mjölken vid pastörisering?

Mjölk innehåller många olika näringsämnen, bland annat proteinerna kasein och vassle. De flesta näringsämnen påverkas mycket litet eller inte alls av pastörisering.

  • Kasein påverkas inte av lågpastörisering, som är vanligast.
  • Vassleproteinerna påverkas ytterst lite. Det finns studier som visa att ca 5 procent av vassleproteinerna förändras vid pastörisering.
  • Vattenlösliga vitaminer, som B2 (riboflavin) och vitamin B12, kan påverkas genom att 1-10 procent av dem förstörs vid pastörisering.
  • Kalcium är ett mineralämne i mjölk. Det påverkas inte av pastörisering.
  • Fettsyrorna, främst mättat fett, påverkas inte av pastörisering.
  • Laktos (mjölksocker) är en kolhydrat. Den påverkas inte av pastörisering.
  • Enzymer för att bryta ner näringsämnen, så att de kan tas upp i kroppen behöver inte tillföras via mjölken eller andra livsmedel vi äter. Människan har själv de enzymer som behövs i sin mag- och tarmkanal. Det spelar därför ingen roll om mjölken är pastöriserad eller inte.

Mer information om opastoriserad mjölk finns på livsmedelsverkets hemsida.

Inga kommentarer

Berätta vad du tycker

Din e-postadress kommer inte publiceras