Spel på nätet kan ses som enkel och lättillgänglig underhållning. Men det är en typ av nöje som kan påverka både privatekonomin och den mentala hälsan. Att spelbranschen är lukrativ gör dessutom att tillgången till spelsajter ökar, inte minst genom så kallade EU casinon som verkar över nationsgränserna.
Inom EU har man därför börjat ta ett bredare grepp om frågan och arbeta för att förstå hur spelande påverkar hälsan ur olika perspektiv. Syftet är att minska de negativa hälsoeffekterna och stärka skyddet för spelare i hela unionen.
Vad innebär EU casino?
Det är inte ovanligt att det talas om “EU casino”. Dock handlar det inte om att något gemensamt, EU-drivet spelbolag ligger bakom. Istället syftar det på kommersiella spelbolag som har fått licens utfärdad av någon av medlemsländernas spelmyndigheter, och som verkar över nationsgränserna. De agerar utifrån EU:s gemensamma regler för digital handel och varje lands egna spellagar.
I praktiken är det dock inte så många av länderna som har nationella spellagar som är tillräckligt tillåtande för att det ska vara lönande att utforma spelsajter som lockar folk över gränserna. Det är bara att titta på en tjänst som jämför EU casino för att se att det framförallt handlar om spelbolag baserade i Estland, Danmark eller Malta.
Trots detta är marknaden stor. Eftersom det handlar om något som kan påverka hälsan så har EU-myndigheterna beslutat att analysera och utreda situationen. Syftet är att, om behovet ses, kunna sätta in insatser för att främja folkhälsan.
Forskning om spelbeteenden på EU-nivå
EU har under de senaste åren lagt allt större resurser på att försöka förstå de psykologiska och biologiska mekanismerna bakom spelande och spelberoende.
Ett exempel är forskningsprojektet GamblingEmotion, där man undersöker hur hjärnan reagerar på spänning, vinst och förlust i spelsituationer. Genom att mäta puls, svettning och hjärnaktivitet försöker forskarna se hur den fysiologiska upphetsningen påverkar beslutsfattandet. Det är en nyckel till att förstå varför vissa fastnar i ohälsosamma spelbeteenden medan andra inte gör det.
Studien är planerad att fortgå till hösten 2027, med förhoppningen om resultat som kan leda till bättre behandlingsmetoder och förebyggande stöd. Till exempel kan det handla om verktyg som hjälper spelare att känna igen tidiga varningssignaler.
Även projektet DATA-ADDICT, vars genomförandeplan sträcker sig till 2030, är en del av denna satsning. I detta projekt ligger fokus på hur algoritmer och datainsamling påverkar människors spelmönster. I praktiken innebär det en granskning av hur systemen bakom utformas för att kunna anpassa odds, bonusar och erbjudanden utifrån personliga spelvanor – allt för att hålla kvar uppmärksamheten. Det här ses som något som kan öka risken för att vissa spelare utvecklar problem.
Praktiskt policy- och kapacitetsstöd till medlemsstater
Utöver forskningsprojekten satsar EU på att hjälpa medlemsländerna att bygga upp egna strategier mot spelrelaterad ohälsa. Ett exempel är ett samarbete med Europarådet, där ett flerårigt projekt fokuserar på att skydda barn och unga från risker med online-spel och gaming.
Detta arbete omfattar utbildning av myndigheter och utveckling av konkreta verktyg för skolor och vårdinstanser. Målet är att stärka kunskapen om digitalt välmående och skapa strukturer för tidig upptäckt av ohälsosamt spelande. Bland de deltagande länderna finns Kroatien, Italien och Polen.
En viktig del av satsningen handlar om att ta fram gemensamma riktlinjer och rekommendationer för hur medlemsstaterna kan hantera problem kopplade till spelmarknaden. Till detta hör att man vill adressera problemet att gränsöverskridande EU casinon når unga spelare med sina allt mer avancerade marknadsföringsstrategier.
Tidigare initiativ, som nätverket EU-PUI, har visat hur samarbetet mellan forskare och beslutsfattare kan leda till gemensamma definitioner av problematiskt internetbruk. Det projektet bidrog till spridning av kunskap och utbildningsmaterial i Europa, något som det alltså nu byggs vidare på genom EU:s och Europarådets gemensamma arbete.
Forskningen möjliggör bättre stöd
EU:s arbete mot spelrelaterad ohälsa bygger på att de olika insatserna samverkar. Den kliniska forskningen ger en djupare förståelse för hur spel påverkar hjärnan och varför vissa individer är mer sårbara.
Samtidigt kartlägger forskningen om marknad och system, som den typ av datainsamling och algoritmer som studeras i DATA-ADDICT, hur strukturen bakom EU casinon kan förstärka ohälsosamma spelbeteenden. Den kunskapen används sedan i policy- och utbildningsprojekt, för att skapa skyddsverktyg som innefattar allt från regler för marknadsföring till rekommendationer om skärmtid och åldersgränser.
Tillsammans bildar dessa olika spår en helhet, där forskningen bidrar med fakta, marknadsanalysen visar på riskområden och det politiska arbetet omsätter resultaten i konkreta åtgärder. Det är just denna kombination som ska göra att EU:s strategi blir mer träffsäker och effektiv än tidigare, eftersom den angriper problemen både på individnivå och i själva spelmiljöerna.