Idag var en sådan dag då jag bara kände mig trött, låg och omotiverad. Igår kväll kom jag hem kl 01 på natten och det var antagligen därför som jag helst av allt ville strunta i denna fredag, skylla på ont i magen och dra täcket över huvudet. Men solens ljus strålade in genom fönstren, och man ska inte slösa bort en sådan dag.
Istället slog jag på en ny serie på tv’n medan jag satte igång dagen. Make it or break it. Jag är en riktig serienörd och jag älskar att följa serier som självklart är bra, men inte för bra. En sådan serie att den kan stå på från morgon till kväll medan jag städar, lagar mat eller pluggar, och precis så enkel var denna serie. Den handlar om gymnaster och även fast jag vet att det är fiktion så fick jag känslan och boosten att någonstans där ute finns det elitidrottare som verkligen kämpar sådär hårt, som lägger ned hela sina liv i en sport och tillslut blir definitionen av sporten. Vad skiljer egentligen oss ifrån dom!? Mitt mål är inte att bli elitidrottare, men jag blir grymt imponerad av deras psyke, att dom kan fortsätta pusha sig själv även fast kroppen skriker nej. Jag tror att då man kommer till den punkten att man kan kontrollera sin hjärna så pass bra att man kan pressa sig mot gränsen, men utan att kliva över den, precis då har man makten.
Som sagt så sken solen idag, och det var nog den största anledningen till att jag orkade ta mig till SATS. När jag väl kom dit så började jag som vanligt gå på gångbandet och kolla flödet på telefonen. Då såg jag bilden nedan och kunde inte hjälpa att dra på smilbanden. När leendet satte sig på läpparna så spred sig glädjen i kroppen och motivationen kom. Ett leende, det behöver inte vara svårare än så. Resultatet av träningen var en svettig tröja, en 20 min lång spring tur bandet, trötta magmuskler, och leendet det behöll jag på!
PUSS & KRAM
Åhh, jag älskar verkligen Make it or break it!