Vänja sig vid en nygammal vardag

Hej!

 

Idag är en sån dag då jag är heltidssjukskriven så har bara varit hemma idag. Trots att jag varit det i perioder ett tag nu på grund av min reumatism känns det fortfarande konstigt. Som en ovanlig, men vanlig vardag. Känns fortfarande nästan brottsligt att vara hemma – så plikttrogen och samtidigt rädd för att andra ska tro att jag låtsas är jag. Ryggen känns som den ska gå av, men ska jag verkligen vara hemma? Och så fort någon annan är lite förkyld säger jag åt dem att gå hem och bädda ner sig, för det är ju viktigt att vila! 

Hej!

 

Idag är en sån dag då jag är heltidssjukskriven så har bara varit hemma idag. Trots att jag varit det i perioder ett tag nu på grund av min reumatism känns det fortfarande konstigt. Som en ovanlig, men vanlig vardag. Känns fortfarande nästan brottsligt att vara hemma – så plikttrogen och samtidigt rädd för att andra ska tro att jag låtsas är jag. Ryggen känns som den ska gå av, men ska jag verkligen vara hemma? Och så fort någon annan är lite förkyld säger jag åt dem att gå hem och bädda ner sig, för det är ju viktigt att vila! 

Det här ska nog bli mitt nya mantra att leva efter. 

 

Iallafall, de dagar då jag inte jobbar brukar jag ändå se till att försöka gå upp ganska tidigt – dels för att lederna behöver värmas upp men också för att skapa en så ”normal” dag som möjligt. Ibland behöver jag verkligen bara ha på mig mysbyxor hela dagen och ta det lugnt, men jag märkt att jag mår bättre, för det mesta, av att vara någorlunda igång, göra mig iordning och ta på mig ”människokläder” iallafall en stund av dagen. Allt efter vad jag orkar och hur mycket energi jag har att förfoga över under dagen. Idag hade jag helt okej med energi faktiskt så under förmiddagen har jag gjort solhälsningar, qi gong och sjukgymnastik. Jag har också pratat ganska långa samtal med reumatologmottagningen och försäkringskassan, skrivit yogadagbok, gått en promenad (med Träningspodden i lurarna) och sen gjort mig iordning.

 

 

Efter lunch åkte jag hem till min syster och drack te och busade lite med min systerson. Så mysigt att bo nära varandra! 

 

Men sen, när jag kom hem, då var energinivån inte hög. Jag är så trött på att det ska vara så här! Jag vill inte vara så här sjuk och trött – jag saknar att vara pigg och inte ha ont, eller ha mindre ont iallafall. Försöker verkligen att acceptera situationen som det är, men det är inte så lätt alltid. Tänker på att man ofta identifierar sig med något som man inte är, eller något som andra tror att man är. Jag identifierar mig fortfarande som en väldigt aktiv, tränande människa, som klarar av att jobba heltid – men det stämmer inte riktigt längre och den nya bilden av mig själv är något jag behöver börja acceptera. En identitet där jag är delvis sjukskriven och inte tränar så mycket, utan fokuserar på rehabilitering. Sen behöver ju inte den identiteten vara för alltid, vilket jag jobbar för, men det är nog hälsosamt att acceptera livet så som det är just nu.

 

Nu ska jag slänga in Sagan om ringen del två och ha som bakgrundsljud medan jag väljer vad jag ska göra för yogaprogram här hemma på eftermiddagen. Vad har ni för bakgrundsljud när ni yogar? Bara tystnad? Lugn avslappningsmusik? Eller är ni som jag och gärna lyssnar på välbekanta filmer eller teveserier?

Den här boken har jag haft lääääänge. Den beskriver många yogaställningar väldigt bra och i slutet finns det en del program att välja mellan, bland annat ett som ska vara särskilt bra för ryggen! 

 

Tack för titten och ha det fint! 🙂 

Inga kommentarer

Stängt för kommentarer