Sömnlösa nätter

01.53 visar klockan just nu och här ligger jag vaken. fröken bechterewts är inte superschysst som vanligt men det är inte så farligt. Det är det som

01.53 visar klockan just nu och här ligger jag vaken. fröken bechterewts är inte superschysst som vanligt men det är inte så farligt. Det är det som

är grejen egentligen med kronisk smärta. Man blir sjukt smärttålig. Smärta som jag satt som tio på en skala för tre år sen är på 2 idag. Den här lite molande värken som gör mig sömnlös är inte det värsta jag varit med om så det går an på nåt konstigt vänster. Det är så det är liksom. Den här smärttåligheten gäller dock enbart ledvärk osv. Inte det minsta smärttålig om jag slår i tån tex. Litet sidospår, men det kan vara så att när jag fick en väska (tung resväska) över tån när jag var på studieresa i Kina med två klasskompisar, så kanske jag eventuellt sjöng en klagovisa om detta resterande dagar av resan(ca 6 tror jag). De var måttligt imponerade av den visan. Men summan av detta nattsvammel är att kroppen kan vänja sig vid nästan vad som helst, på gott och ont. Hade jag inte gradvis blivit mer smärttålig hade jag nog blivit tokig. Men hade jag inte känt någon smärta alls hade jag inte vetat när det var dags att vila, dags att röra på sig, vilken smärta som betyder vad. Det är ju inte så att jag tycker det är bra och kul att jag har den här sjukdomen men nu är det som det är och jag är glad att kroppen är bra på att anpassa sig. 

Planen är att vara på gymmet tidigt imorgon men jag får kanske omvärdera det lite när jag vaknar.. Imorgon ser jag för övrigt fram emot! Ska hem till familjen och pojkvännen ska springa tough Viking på lördag så ska bli kul att heja på honom 🙂 och svenska mässan har en hälsomässa i samband med yoga games så passa på ni som befinner er i Göteborg i helgen! 

tacksamhet dag 2: tack för alla gånger jag kan gå ut och dansa och dansa järnet 🙂 

hoppas ni sovit gott 🙂


Inga kommentarer

Stängt för kommentarer