Sannolikheten är stor att du som är hälsomedveten har ställt dig den här frågan redan några gånger hittills. Kanske märkte du då att det oftast går hand i hand med undran om du äter för mycket eller för lite överhuvudtaget eller behöver du anpassa ditt fettintag istället?
Det är nog svårt att hålla ämnet avskilt när mängden av kolhydrater vi får till oss samtidigt påverkar vårt näringsintag av fett och protein procentuellt. Därtill kommer att det finns lika många svar som individer och mål (bättre hälsa, prestation, gå upp eller ner i vikt osv.) med ett ändrat kostschema.
Lågkolhydratkost har visat sig fördelaktig när det gäller kroniska sjukdomar som övervikt, diabetes, hjärt-kärlsjukdom och även cancer, ändå är forskarna inte överens om att det är den “optimala lösningen” på lång sikt – för studieresultaterna är för otydliga i jämförelse med andra slags dieter. Det är helt enkelt inte realistiskt att hålla en stor studiegrupp vid en och detsamma kost under en längre period dvs. månader eller år för att kunna dra slutsatser. Vår kostmönster är väldigt komplexa och samtidigt förändras vår energibehov av andra faktorer såsom fysisk aktivitet, åldrandet, sjukdom och hormonella förändringar mer eller mindre stark.
Man får inte glömma bort att det finns mycket kolhydrater är bra på. Bredvid viktminskning är det många andra perspektiv som borde eller kan tas hänsyn till. Kolhydrater är en viktig energikälla för prestation, spelar en essentiell roll för muskeltillväxt samt är växtbaserad kolhydratrik mat en bra källa för vitaminer, mineraler och fibrer – vilket innebär att de så kallade “carbs” är en rättfärdigad beståndsdel av en varierad kost helt enkelt (hitta även fler perspektiv i min artikel “What if carbs were our friends” på min blogg yourhealthycurves.com).
Kroppen har förmågan att vänja sig vid en speciell kost (effektivisera bränsle-omsättningen helt enkelt, ni vet, “stenåldersomständigheterna”) och det för med sig att viktminskning över lång eller kort sikt kommer att sakta ner eller stagnerar – och det innebär att intaget av kolhydrater och energi behöver justeras även ytterligare för att kunna fortsätta gå ner i vikt.
Förutom kolhydratsmängden är det svårt att beräkna det individuella energibehovet: det finns hjälpmedel som formula eller så kan man mäta den individuella ungefära energiförbrukning med olika omfattande tester. Det mest noggranna och enklaste sätt verkar dock vara att man helt enkelt “testar sig fram” och skriver upp och beräknar hur mycket man i genomsnitt ta till sig per dag utan att gå upp eller ner i vikt. Varje kropp är unik och har sin individuell omsättning. Vi är fortfarande långt ifrån att kunna veta hur man kan ta reda på att optimera sitt näringsintag för att kunna uppnå individuella mål under individuella omständigheter. Det korta svaret är alltså: Vi vet att vi inte vet. Och därför är det även viktigare att lyssna till och lära känna vår kropp. Enbart på detta sätt kan du hitta din väg till hållbar, individualiserad nutrition.
