Alltså det här med sömnbrist som småbarnsförälder
Mina barn har generellt sett aldrig haft svårt att sova hela nätterna igenom. Jag vet att jag borde vara oerhört tacksam som slipper vanka hela nätterna, men det är ju liksom vardag. Så när de inte sover som de ska blir det kaos hos oss.
Lilltjejen är sen två nätter tillbaka supersnorig och täppt i nästan, med lite feber på det också. Hon som aldrig brukar ha svårt att sova sig igenom en natt vaknar till och från. Varken jag eller mannen har sovit speciellt bra, det har blivit många vakna timmar. Samtidigt som jag är tacksam över att mannen dragit det största lasset tycker jag även synd om honom. Vilken pärs att hålla sig vaken större delen av natten.
Kompensation för tröttheten
Ja, för att orka hålla sig vaken så har det blivit en hel del koppar kaffe. Dessutom så svängde jag förbi affären igår och köpte med mig en flaska cola zero. Jag som sällan dricker läsk kände helt plötsligt ett stort behov av några glas. Sömnbrist kan verkligen stöka till ens kost något oerhört. Ett glas cola sen var jag nästan människa igen. Kanske inte världens bästa. Men igår kände jag mig verkligen slutkörd. Ett natt med minimalt med sömn, jobb, träning, matlagning osv på det. Ibland måste det ändå få vara ok att bara släppa lite på sina små regler. Som att det inte skulle gå att dricka läsk på en torsdag. Kan meddela att det gick alldeles utmärk och jag mådde så bra av det.
Detta är skrivet med en liten uns av ironi. För att dricka läsk är då inget jag förespråkar eller ens själv gör i längden. Men helt ärligt vi flesta har varit i ett läge när vi är så trötta att vi bara skiter i vad vi borde och bara gör det som för stunden känns bäst. Och för er som inte känner igen er. Grattis!