Jag vill – men jag hinner/orkar inte!

Jag vill – men jag hinner/orkar inte!

Den ordföljden har nog många både uttalat och tänkt mer än en gång. När tiden inte räcker till så är det oftast träningen som får stå åt sidan. Att ställa träningen åt sidan för något annat är lite som att sätta sin hälsa i andra hand.

Tro mig, jag testade det i 32 år. Gick inget vidare. Men är det verkligen så svårt att få in 30-60 min träning om dagen? Nej, inte om man prioriterar rätt. Jag tillbringar ca 11 timmar/dygn med att pendla och arbeta. Väl hemma efter arbetet så lagar jag mat. Äter mat och umgås lite med familjen, kvällsmaten är vår gemensamma tid. Då barnen nu har nått en ålder av 14 och 17 år så är vi som föräldrar inte så välbehövliga, mer än när det behövs åkas någonstans, lite läxhjälp och när ekonomin tryter. Då är vi poppis.

Vi bedriver kanske inte optimalt föräldraskap (enligt en del) då våra barn t.ex. troligen har en skärmtid som överskrider av hälsovårdsnämnden rekommenderad tid samt att vi inte frågar ut dem varenda dag vad de har gjort. De har alltid levt ganska självständigt men ändå nära. Vi är nog så långt från curlingföräldraskap man kan komma tror jag. Om vi hela tiden sopar rent framför dem så kommer bakslagen att bli både hårdare och svårare med åren. Lika bra att lära sig från grunden.

Nu faller jag ifrån ämnet lite märker jag. Tillbaka till ämnet då. Som sagt, 11 timmar borta från hemmet. 1 timme till matlagning och ätande. Det mesta med skolan och eventuella läxor sköter min fru om (Hon är bäst), men ok, jag sätter 1 timme här också. Jag tillbringar mellan 7-8 timmar i sängen. Summerar vi detta så blir det totalt 21 timmar. Ett dygn har 24 timmar. Alltså har jag 3 timmar över till bl.a. träning. Detta gäller bara vardagar. Vi har ju hela helgen också. Även om huset behöver städas och underhållas så finns det gott om tid till ett träningspass. Många barn i dag har aktiviteter, ofta mer än en också. Här är det viktigt att ändå inte glömma bort dig själv. Visst älskar jag mina barn, men jag är rätt förtjust i mitt eget liv också 😉 Måste båda föräldrarna vara med på aktiviteterna? Prioritera!

Vi har en överenskommelse hemma att inte ta tid från varandra utan ge tid till varandra. På så sätt blir allt mycket enklare. Med den inställningen så kan man även med små barn klämma in den där timmen löpning, simning, yoga, eller en stund på gymmet eller vad man nu vill göra, bara man får tiden av sin partner så är det inga problem. Det är denna tid som måste prioriteras som din egen tid, eller er tid om ni tränar tillsammans.

Jag vet hur lätt det är här att i stället lägga sig på soffan och zappa genom tv-kanalerna för att se om det finns något att titta på, man är trött och sliten efter en dag på jobbet. Oftast är du ändå inte fokuserad på det som visas på tv:n. Det är då träningen behövs som mest. Det tar emot i början, absolut, men när man väl är över tröskeln så blir det en obeskrivbar lättnad.

Efter jobb i dag, även om du är trött och seg, sätt av 30-60 minuter där du lägger in den träning du vill. Berätta för din partner tidigt att du tänkte träna en timme i kväll. Faktum är, planera in din träning hela veckan och lägg fram det snyggt. Din partner bör inte ha några problem att acceptera det då det faktiskt gäller din hälsa – er hälsa tillsammans.

Lycka till och glöm inte att ge din partner tid också till det hon eller han vill göra. 

4 Comments
  1. Bra tips! Jag sitter här och förstår inte hur livet ska gå ihop med en liten knodd och två föräldrar som båda MÅSTE få tid till att träna.

    1. Kul att du gillade inlägget. Som sagt det mesta handlar om prioritering och att ge varandra tid. Att se varandras behov. Båda vill och MÅSTE träna som du skriver. Det är rätt inställning, men många gånger, framförallt med små barn, så får man träna var för sig. Då är schemat viktigt. Att inte tävla och inkräkta på varandras träningstid. Självklart finns det alltid nån gång ett tillfälle då man känner, Nä, inte i dag. Då ger man bort den tiden till sin partner 🙂 Så länge man är överens och kommunicerar i stället för att konkurrera så brukar det bli bra.

      Lycka till
      /N

  2. Det finns alltid tid! När sonen var liten följde han med i vagn både på träning och i stall/ridhus. Nu som 8 åring vill han inte följa med så vi pusslar så alltid en av oss är hemma med honom. Båda föräldrarna jobbar heltid. Båda tränar ca 8 tim/vecka + att mamma (jag) har 2 hästar som tar ytterligare 10 tim/v. Prioriterar 9 tim sömn.
    Ja det är ett pussel… vi äter inte alltid gemensam kvällsmat på vardagar. Jag har valt bort tv sön-tors men hela familjen mår toppen och kärleken är stark. ?

    1. Jag gillar din inställning Annica. Visst är det som du skriver också. Det finns alltid tid till träning. Du har en sund inställning tycker jag 🙂
      Att inte hänga och klänga på varandra gör att de stunder man har tillsammans blir så mycket bättre och mer värdefulla. 🙂
      Den gemensamma stunden vi har vid kvällsmaten mattas ut mer och mer den med. I takt med att den stora pågen blir äldre så är han också borta mer och mer.

      Då blir det bara roligare att träffas när man gör det.

      /N

Leave a Reply

Your email address will not be published.