Välj dina ord för att respektera den psykiska ohälsan

Jag har under de senaste veckorna börjat fundera på hur vi egentligen använder oss av de svenska orden ångest, depression och panik. Min känsla är att vi människor inte riktigt vet vad orden egentligen betyder och just därför använder vi dem för att de låter ”allvarligt”. 

 

Jag har under de senaste veckorna börjat fundera på hur vi egentligen använder oss av de svenska orden ångest, depression och panik. Min känsla är att vi människor inte riktigt vet vad orden egentligen betyder och just därför använder vi dem för att de låter ”allvarligt”. 

 

Depression är ett tillstånd av grov nedstämdhet där allting är svart och dystert. Alla dagar är svarta och mörka och ljuset man hade har slocknat. Det är inte mycket som är positivt och vissa som befinner sig i detta tillstånd kan till och med behöva medicineras för att lindra symptomen av nedstämdheten. Andra personer som lider av depression kan i värsta fall också ta sina egna liv för att fly undan sina egna tankar. Depression är alltså ingenting som är glamoröst och värt att uppleva, det är bara ett enda mörker och en svärta som inte går bort över en natt.

 

Ångest är ett symptom på något obehagligt eller laddat, som t.ex. presentationer inför publik eller att gå upp i vikt. Ångest är heller ingenting som är glamoröst eller behagligt, det är snarare förknippat med en enda stor oro och rädsla vilket gör att personer med ångest flyr fältet för allt vad de är värda om en obehaglig situation uppstår.

 

Panik är en känsla av en massiv rädsla som man tror ska äta upp en inifrån. Den värsta varianten av panik är panikångest och den yttrar sig, för personlig del, i hyperventilering, rastlöshet, skakningar av händer och fötter och kallsvettningar. Panikångest är något som jag inte önskar någon att uppleva, det är den värsta tänkbara känslan och när den uppstår så är det enda man vill är att fly undan sin kropp och tankar. Panikångest och panik kan hålla i sig under flera minuter och upp emot timmar i värsta fall innan ett anfall går över.

 

Tyvärr så råkar jag på, allt för ofta, personer som använder sig av depression, ångest och panik dagligdags och detta är enligt mig helt fel. Att använda sig av ord som ”jag är så deprimerad” för att personen under en kort tid av sitt liv inte kan ägna sig åt sin hobby är för mig helt fel. Personen i detta fall bör hellre använda sig av ord som nedstämdhet eller ledsamhet för att uttrycka sina känslor, depression är i detta fall helt fel. Andra sammanhang som jag ofta råkar höra ord som deprimerad är när personer inte uppnår små delmål på resan till ett större mål. Det kan vara allt från att personen inte gått ner 2 kilo senaste månaden till att personen inte trivs på jobbet. I båda fallen handlar det, i mitt personliga tycke, om nedstämdhet och inte depression.

 

Ångest och panik är också två sådana ord som används alldeles för ofta och i fel sammanhang för att ha den innebörd ordet egentligen bär. Panik kan hos gemene man uppstå när hen sitter i trafiken och det tutar från bilen bakom, men detta är inte panik i den rätta bemärkelsen utan snarare en känsla av att hen blir rädd för en sekund. Panik uppstår däremot om känslan av maktlöshet, litenhet och svarta bilder kommer fram i sinnet – då är det äkta panik. Det andra är däremot en känsla av rädsla för det oväntade som går över lika snabbt.

 

Syftet med detta inlägg är således att sålla lite i orden som vi använder oss av och börja reflektera över vad de egentligen betyder. För en person med en psykiatrisk diagnos så betyder inte depression samma sak som för en ”frisk” Svensson, inte heller ångest eller panik är samma sak som för en vanlig människa som inte lider av samma symptom som hen.

 

När jag får höra kommentarer och tankar från personer som uttrycker sig med ord som depression, panik och ångest så kommer jag numera att ifrågasätta vad de egentligen menar. För mig betyder det ”fight or flight” men för de flesta så är det inte förenat med något så allvarligt.

 

Så tänk på vilka ord du använder dig av för att underlätta för samhällets syn på dessa ord.

No Comments Yet

Comments are closed