Nöjd eller proppmätt? (Och då pratar jag inte om magen…)

Inom säjlvärlden pratas det ibland om att man inte får vara nöjd, då risken finns att man i sådant fall kan bli s k “proppmätt”. Man skulle ju kunna tro att vi pratar mat och kosthållning, då man lätt kan dra en parallell till att om man inte äter sig proppmätt för jämnan, så kanske man undviker att gå upp i vikt. Nu handlar detta som sagt inte om mat, utan huruvida man nöjer sig med att nästan nå toppen/målet. 

Inom säjlvärlden pratas det ibland om att man inte får vara nöjd, då risken finns att man i sådant fall kan bli s k “proppmätt”. Man skulle ju kunna tro att vi pratar mat och kosthållning, då man lätt kan dra en parallell till att om man inte äter sig proppmätt för jämnan, så kanske man undviker att gå upp i vikt. Nu handlar detta som sagt inte om mat, utan huruvida man nöjer sig med att nästan nå toppen/målet. 

Det sägs att endast 3% når toppen/går i mål. De övriga vänder när de har tio meter kvar. 97% nöjer sig med att nästan nå sitt mål – är det fel? Känner du att du är nöjd när du nästan nått toppen och tycker att detta är “good enough” så må det ju vara så. Å andra sidan kan man ju fråga sig, om det där målet var så lockande och så viktigt att man tog sig nästan ända fram; ska man verkligen nöja sig med det då?

Det finns ju verkligen två sidor av detta, har jag upptäckt när jag samtalat med folk omkring mig. Å ena sidan; ska man inte vara nöjd med det man hittills uppnått och presterat? Ska man inte vara stolt över vad man har åstadkommit? Å andra sidan; Man kan ju inte vara nöjd innan man uppnått målet! Man får inte bli proppmätt!

Min personliga inställning är att jag är oerhört stolt och nöjd med vad jag har åstadkommit hittills. Däremot _nöjer_ jag mig inte med det. Att vara nöjd och att nöja sig är ju två rätt skilda saker. För mig är det viktigt att ha en ständig strävan framåt för att tillvaron ska kännas meningsfull. För någon annan är det eventuellt tvärtom och man trivs bättre med att vara nöjd och vill inte konstant förändra eller utveckla. Visst är det lite härligt att vi vill och är så olika? Intressant är det även att studera och intervjua personer som är av den andra “sorten” för att ta reda på vilken sort man är själv. Har du någonsin funderat på om ditt sätt att göra, eller din inställning till saker egentligen är det du vill och det som känns rätt för dig? Går det kanske bara på rutin och gammal vana för att du fått uppfattningen om att det är så det “ska” vara?

Jag vaknade upp denna mycket regniga måndag med en väldigt härlig känsla av att, trots det dåliga vädret, är sommaren på intåg. Det var åtminstone min första tanke när jag tittade ut och möttes av blommande buskar och träd utanför fönstret. 

sites/default/files/IMG_5616.JPG

Har ju haft en minisemester med diverse avvikelser från både kost- och träningsschema, men hoppade glatt tillbaka in i gamla rutiner avseende kosten. Träning hanns inte med idag då det fanns alldeles för mycket jobb som väntade efter några lediga dagar, så ser fram emot morgondagens gympass med stor entusiasm.

Typisk frukost nedan, som inte riktigt hann inmundigas i sin helhet och med ett bidrag till mellanmål i form av supersöta och goda jordgubbar. Känns helt lyxigt och som att äta lördagsgodis!

sites/default/files/FullSizeRender (50).jpg

God kväll!

Inga kommentarer

Stängt för kommentarer