För många år sedan satt jag i ett samtal med min dåvarande chef, Micke. Vi pratade mycket om mål och målsättningar både gällande jobbet och privat och jag var vid detta tillfälle väldigt frustrerad över att jag verkligen ville träna, men inte fick till det. Det regnade när jag skulle ut och jogga och alla möjliga hinder som kändes för gigantiska att komma över. Jag ville få till fyra träningspass i veckan, men lyckades inte av diverse olika skäl. Till slut säger Micke ”Jag tror du funderar alldeles för mycket! Sluta tänk och bara gör.
För många år sedan satt jag i ett samtal med min dåvarande chef, Micke. Vi pratade mycket om mål och målsättningar både gällande jobbet och privat och jag var vid detta tillfälle väldigt frustrerad över att jag verkligen ville träna, men inte fick till det. Det regnade när jag skulle ut och jogga och alla möjliga hinder som kändes för gigantiska att komma över. Jag ville få till fyra träningspass i veckan, men lyckades inte av diverse olika skäl. Till slut säger Micke ”Jag tror du funderar alldeles för mycket! Sluta tänk och bara gör. Har du bestämt dig för att jogga och det regnar, så joggar du. Just do it!” Det där satte sig på min hjärna där och då. Vi har väl alla sett Nike-reklamen, men jag hade inte funderat speciellt mycket på budskapet. Då var jag inte i en fas i livet då jag hade tillräckligt mycket go och styrka att verkligen få det gjort, men vårt samtal har etsat sig fast i hjärnan och det är något som funkar idag.
Sent här om kvällen fick jag ett meddelande ifrån PT-Nettan, tjejen som motiverat, inspirerat och fått mig på banan igen. Hon skrev: ’Hej! Jag ska anmäla oss till vårruset nu och undrar om du vill springa med oss. Vet att du inte tycker att det är så kul, men frågar ändå.’ Jag läste meddelandet och tänkte ”tänk inte, just do it”. Så Vårruset here I come. Nej, springa är inte min favoritgrej, men jag är av åsikten att vi behöver även konditionsträning så det är bra att ha en piska.
Som grädde på moset händer följande: Jag berättar samma kväll för min bästa vän Malin att jag ska springa med Nettan. Frågar inte ens henne om hon vill hänga med, då hon tyvärr gick igenom en misslyckad diskbråcksoperation för två år sedan och dras med en fot utan känsel och ständig smärta. Vaknar morgonen efter av följande SMS från Malin: ’Jag är på. Jag springer Vårruset med er’. Det tog verkligen en stund innan jag förstod att hon bestämt sig för att ta sig an en väldigt stor utmaning. Hur häftigt är inte det? Jag kommer förmodligen stötta och engagera mig mer än hon vill, så det kommer sannolikt rytas ifrån där en och annan gång.
Min arbetsdag idag var rätt lång och minst sagt stressig. Jag åkte hemifrån åtta och lämnade sista kundbesöket strax före halv åtta. Min hjärna försökte med ”oj vad sent det blev. Förmodligen för sent för gymmet nu och du har ju inte ens ätit middag.” Dessutom ser mitt skrivbord på jobbet ut som ett bombnedslag, vilket inte hör till vanligheterna och jag hade utan problem kunnat spendera ett par timmar till där. Jag hade lätt kunnat trilla dit, men återigen så hörde jag fd chefens röst…. Just do it! Så jag gav mig iväg till gymmet och därmed är detta vad som möter mig i morgon bitti. Får upprepa ”Just do it” även då, fast avseende helt andra saker än träning.
