Tänkte ägna detta inlägg åt ett av mina absoluta favoritämnen; nämligen att vända tankar. Det är fascinerande hur starkt det är att lära sig att vända tankebanor! Hur vi ser på våra belöningssystem är oerhört intressant och lärorikt. För visst behöver vi belöningar? Visst är det kul att sätta mål och bestämma sig för att när jag uppnått målet, så ger jag mig själv en belöning.
Tänkte ägna detta inlägg åt ett av mina absoluta favoritämnen; nämligen att vända tankar. Det är fascinerande hur starkt det är att lära sig att vända tankebanor! Hur vi ser på våra belöningssystem är oerhört intressant och lärorikt. För visst behöver vi belöningar? Visst är det kul att sätta mål och bestämma sig för att när jag uppnått målet, så ger jag mig själv en belöning. Visserligen kan ju det uppnådda målet vara själva belöningen och många gånger är just tillfredsställelsen av ett uppnått mål så stor att det inte behövs någon ytterligare trigger.
Många pratar om att ”man måste unna sig”. Att säga att man _måste_ innebär ju att det finns något tvingande i själva tanken och jag föredrar i de flesta sammanhang att byta ”måste” till ”behöver”. Sedan om man behöver eller eventuellt måste unna sig är ju också en intressant fråga och ännu mer intressant är; vad innebär det att unna sig? Innebär det att man tillåter sig att äta en semla, en skål med godis, pizza, hamburgertallrik eller fikabröd? Allt det där är ju jättegott och dessutom något som vi brukar försöka undvika eller rent utav förbjuda oss själva när vi ska göra en gammal klassiker och börja vårt nya liv – på måndag…
Åh så vissa hatar måndagar! Och inte gör det saken bättre att man alltid ska börja sitt nya liv, eller rent ut sagt späkningen – på måndag! Som fastighetsmäklare slipper man för övrigt måndagsångesten då arbetsveckan börjar på söndag. När jag kom till jobbet i morse möttes jag av detta:
Även jag trampar i unna-mig-fällan ibland, men rätt sällan numer. Det innebär inte att jag aldrig äter pizza, godis eller hamburgare. Däremot jobbar jag med att istället tänka att jag unnar mig att leva hälsosamt. Jag unnar mig att träna. Jag unnar mig att ta hand om min kropp. Jag unnar mig att äta hemlagad och ren mat i stor utsträckning. Jag unnar mig att avstå halvfabrikat samt att äta ekologiskt väldigt ofta. Osv osv. För mig är det otroligt befriande att tänka på det sättet. Sedan fuskar jag ibland. På helgen kan jag välja att få äta vad jag känner för på lördag kväll tex. Denna påskhelg har jag visst haft cheat day i dagarna fem! Det känns inte bra i efterhand. Tycker att det känns i hela kroppen när man tillåter sig att äta onyttigt i flera dagar, även om det tränas. Gillar för övrigt det engelska uttrycket ”cheat”. Tycker att det är vad det egentligen handlar om; att tillåta sig att fuska när man äter onyttigt och att leva hälsosamt är att unna sig.
En annan tankevurpa är ordet ”försöker”. Jag ska försöka komma igång med träningen, försöka sluta röka, försöka äta nyttigt, försöka låta bli skräpmat. Att säga att man ska försöka med ditt och datt är ju att inte riktigt ta ansvar för det, eller att hålla en utväg tillgänglig ifall man skulle misslyckas. Antingen har du bestämt dig, eller så behöver du fundera ett tag till, men när beslutet väl är taget – då försöks inget. Ett taget beslut är ju till för att följas, eller hur?
Laddar nu upp ordentligt inför morgondagens första pass med Farid Ahmadi / Forever Fitness och ser fram emot det med stor entusiasm, nyfikenhet och framför allt skräckblandad förtjusning. Det är nu det börjar på allvar!!