Träna för känslan

Hejsan!

Efter en natt med max tre timmars sömn, över sex timmar i bil och en eftermiddag på campus har jag nu landat på det rum jag hyr när jag är här uppe i Luleå. För er som missat det så är min utbildning på distans, och jag åker upp hit 3-4 veckor per termin för examinationer, praktiska laborationer och kursstarter. Trivs fantastiskt bra! Och efter detta intensiva dygn ger jag mig själv vila från all träning idag. Tänker plugga en stund och sen sova!

Hejsan!

Efter en natt med max tre timmars sömn, över sex timmar i bil och en eftermiddag på campus har jag nu landat på det rum jag hyr när jag är här uppe i Luleå. För er som missat det så är min utbildning på distans, och jag åker upp hit 3-4 veckor per termin för examinationer, praktiska laborationer och kursstarter. Trivs fantastiskt bra! Och efter detta intensiva dygn ger jag mig själv vila från all träning idag. Tänker plugga en stund och sen sova!

Vilket leder mig in på dagens fundering från mig! Det här med att träna på och för känslan. Jag är en person som alltid tränat för prestation. Jag har mätt sträckor, tagit tid, antecknat vikter, räknat brända kalorier och alltid strävat efter förbättring. Och det är inget fel med den typen av träning. Dock tror jag vi behöver bli bättre på att träna av andra anledningar än prestation. 

Vi har säkert alla hört den här springglada och hurtiga personen som säger; “det är terapi att springa, man rensar verkligen tankarna”. Jag har ALDRIG förstått vad dessa personer menar. Vadå rensa tankarna? Jag har alltid haft hörlurar i med musik så hög att jag inte hört mina egna tankar. Eller så har tankarna varit totalt fokuserade på att orka några meter till, på att pressa ner tiden några minuter eller på hur ont det gör någonstans i kroppen. “Några meter till Hannah, du måste vara lite bättre än förra gången”. Känner ni igen er?

Jag har inspirerats otroligt mycket av fantastiskta PT-Fia och hennes sätt att se på träning och rörelse. Det mesta i våra liv handlar idag om prestation. Kan då inte åtminstone träningen få vara av en annan anledning? Kan vi inte istället träna för att må bra? För få att känna oss starka, friska och uthålliga? För att bli glada? För att få rensa tankarna? Få egentid? Jag tycker vi alla borde stanna upp ibland och fundera varför vi tränar. Av vilka anledningar vill jag röra på mig? Gör jag träning som JAG tycker är rolig och givande, eller följer jag med strömmen? Varför är det så viktigt att alltid springa lite snabbare eller lite längre? Det är klart att det är himla roligt att se framsteg på sin träning, men måste varendaste träningspass handla om det?

Jag har tagit en paus från prestations-inriktad träning. Jag dokumenterar inte i nuläget hur långt jag springer, vilka muskelgrupper jag kör på gymmet eller hur tungt jag lyfter. Jag försöker träna för känslan, och utifrån vad min kropp och jag behöver. Jag kommer nog vilja dokumentera mina framsteg lite smått framöver, men just nu vill jag bara röra på mig. Jag har slutat ha musik öronen när jag springer, och jag bearbetar så sjukt mycket mer under mina löpturer nu än innan. Prova! Det kan kännas ovant och naket till en början, men det går över. Jag blir medveten om hur min kropp arbetar, vilket tempo som känns skönt och hur mycket jag orkar. Jag blir medveten om omgivningen, alla ljud och alla dofter omkring mig. Jag blir helt enkelt medveten om känslan jag får av att springa, och den är ofta fantastisk.

Så, dagens tips: Reflektera över din träning och ifrågasätt varför och för vems skull du egentligen tränar. Sträva gärna efter förbättring, och glädjs åt dina framgångar, men låt också träningen vara prestationsfri ibland.

sites/default/files/13210997_10154127266585420_256074171_o.jpg

Från gårdagens löptur.

Kram!

//Hannah

Inga kommentarer

Stängt för kommentarer