Att känna mig handikappad

Det känns som att mina senaste inlägg har haft en lite negativ klang och att dem inte har handlat om träning. Men jag hade väldigt fullt upp och hann inte vara på gymmet så mycket, allt jag gjorde var väldigt roligt men tog väldigt mycket på krafterna och gav mig lite ”baksmälla” när allt var över.

Det känns som att mina senaste inlägg har haft en lite negativ klang och att dem inte har handlat om träning. Men jag hade väldigt fullt upp och hann inte vara på gymmet så mycket, allt jag gjorde var väldigt roligt men tog väldigt mycket på krafterna och gav mig lite ”baksmälla” när allt var över.

Men nu är jag tillbaka till vardagen och har kommit igång med träningen igen och det känns väldigt skönt. Den senaste veckan har jag varit väldigt mycket på gymmet och det har varit roligt. I förrgår kom jag på att jag hade kört CX fyra dagar i rad vilket inte var planerat men det råkade bara bli så. Egentligen skulle jag gått på en Mindfulness kurs i tisdag men den blev inställd så då körde jag CX och Bodyjam i stället. De har bytt ut halva Bodyjamen mot CX eftersom de tydligen behövde få en till CX. Jag tyckte först att det var väldigt tråkigt att de skulle korta ner Bodyjamen, men det fungerade faktiskt och var en rolig kombination. CX är inte så högintensivt vilket gjorde att jag hade bra med energi kvar till Bodyjamen och jag hade också hunnit komma igång bra till Bodyjamen eftersom jag precis hade kört CX. Det var också väldigt roligt att köra Bodyjam eftersom jag inte kört det på flera veckor och jag märker att jag lättare kan hänga med i koreografin nu efter att ha övat på att lära mig koreografi hela våren med Spinn. Jag trodde att jag hade tröttnat på Bodyjamen men nu var det så himla roligt igen och jag ser fram emot 30 min Bodyjam på tisdag.

Men det har som sagt inte blivit så mycket träning på ganska länge och när jag väl har varit på gymmet så har jag inte tagit i så himla mycket. Jag har också slarvat väldigt mycket med maten och ätit både väldigt mycket och onödigt och detta får jag sota för nu. På grund av detta så sitter mina kläder tajtare och jag har den senaste veckan märkt att förflyttningarna är jobba. Annars brukar jag helt obehindrat kunna göra förflyttningar och jag tänker inte alls att det är något jobbigt men nu är det lite jobbigt att bara ta mig från rullstolen till soffan.

Jag avskyr verkligen att känna mig begränsad i mina förflyttningar eftersom det får mig att känna mig så ”handikappad” och fysiskt begränsad som jag inte alls känner mig annars. Idag skulle jag också på ett möte och funderade på att hoppa över till en stol medens jag väntade på personen som jag skulle ha möte med men jag avstod eftersom det kändes jobbigt att förflytta mig och det känns inte alls okej. Tänk att endast något kilos viktuppgång kan göra sådan skillnad och göra att jag känner mig så begränsad.

Men det här med vikten är ändå lite dubbel för mig. För när jag väger som jag gör nu så märker jag att min kropp mår väldigt bra. Jag får inte alls några galna sug som jag får när jag väger lite mindre och jag är inte alls lika hungrig. Jag mår också bättre psykiskt av att väga lite mer eftersom jag av någon anledning blir mycket lugnare då. Dessutom när jag ser ut som idag med lite former så kan jag lättare känna mig som den 27åring jag är och inte som en nervös femtonåring. Så de här med vikten är inte helt enkel ändå. Men om jag känner mig själv rätt så lär jag snart ha gått ner i vikt igen eftersom när jag ser ut som jag gör nu minskar ner på allt de onödiga och skippar alla onödiga proteinpuddingar och bars. När jag ser ut som jag gör idag så brukar jag också börja röra på mig mer och denna kombination gör att jag brukar gå ner i vikt igen. När jag har gått ner i vikt så brukar jag hålla det ett tag men sedan får jag massa sug igen och blir jätte hungrig och går upp i vikt igen och sedan hamnar jag återigen där jag är nu. Jag hittar liksom inte riktigt en nivå på intag och rörelse som får mig att hålla den perfekta vikten.

Förutom att jag känner mig väldigt handikappad den här veckan så mår jag bättre än på länge. Jag tror att jag har skrivit att jag började mindfulness kursen förra veckan och efter den kvällen blev jag så mycket lugnare igen och jag har sedan dess lyckats meditera flera gånger. Tack vare att jag har mediterat flera gånger så har min ångest minskat radikalt och jag har lyckats våga prata med folk på gymmet och det har varit så roligt att gå dit eftersom det har blivit en lite mer social grej. Det var också väldigt roligt att vara på danslektionen igår eftersom jag hade energi över att vara lite social eftersom jag hade mediterat innan. Jag har också börjat lämna telefonen hemma när jag ska till träningen och det gör jättemycket för mig och får min stress att minska radikalt. Så min slutsats är att det är värt att meditera och lämna telefonen hemma ibland för att orka vara social och för att jag ska orka vara den jag vill vara.

Nu har jag precis varit på Bodycombat och det var superkul att träna även idag pga att jag är lugn och kunde vara social. Jag lyckades också ta i och ta ut mig mycket och det var väldigt härligt!


Inga kommentarer

Stängt för kommentarer