Ditt Bästa Jag-Toppenform Helt Enkelt

Att sätta bra gränser runt sig…. det är banne mig inte lätt…

Jag sitter i stolen – min fina, väl utvalda – läsa och lyssna på musik stol. Den blir också mer och mer min reflekterande plats hemma hos mig. Jag trivs i den. Och den fungerar också nu, när jag är lite tejpad på ryggen, för att inte tala om fot 1 och mindre fot 2… Det känns skönt med det där extra stödet runt fötterna. Märkligt. Överansträning, jag? Hm. 

Jag sitter i stolen – min fina, väl utvalda – läsa och lyssna på musik stol. Den blir också mer och mer min reflekterande plats hemma hos mig. Jag trivs i den. Och den fungerar också nu, när jag är lite tejpad på ryggen, för att inte tala om fot 1 och mindre fot 2… Det känns skönt med det där extra stödet runt fötterna. Märkligt. Överansträning, jag? Hm. 

Har haft en irriterad hälsena under en längre period… varför? Skor har säkert med saken att göra… om än det är svårt för mig att vilja acceptera… mina skor är på sätt och vis lika väl valda som min läsfåtölj. Men klart är att cykla långt i MBT skorna blev en droppe för mycket för hälsenan. Jag hade glömt mina cykelskor, när vi satsat på en träningshelg. Jag tänkte i min enfald.. jamen, det är väl inga problem. Jag cyklar ju ofta i mina MBT skor i stan hemma, så det fungerar ju… och så pinnande jag på. Men efter två dagars olika turer så fungerade det inte så bra… höger hälsena protesterade. Säkert någon ny vinkel, annorlunda och längre belastning än någonsin med de dojorna på fötterna. Och där satt den irritationen. Ni som följt mig på Facebook, vet mina olika turer hit och dit och lite kast mellan, jomen nu verkar det ha lugnat ner sig. Nu kan jag nog börja jogga lite lätt igen. Eller? Ja, då kom nästa par skor… nämligen de jag blev så förtjust i förra året – mina Barefeet…. efter några rundor varav några på lite asfalt också… så nej, detta känns inte bra…Gick jag igång för tidigt? Är det skorna i alla fall, alla mina upplevelser på skogsstigar till trots eller… Å vad det kan bli snurrigt ibland, när det gäller att utvärdera vad är vad egentligen…

När agera och när inte? Var det bra att jag tog mig runt Lidingöhalvan – 15 km där delar av dem blev riktigt onda och svåra. Borde jag verkligen inte ha startat? Eller borde jag? Ja, medaljen fick jag. Tredje pusselbiten i min tredje Halv Klassiker också. Och grymt ont i ryggen och inte riktigt lika mycket i hälsenan direkt. Köpte en slags ortos på Lidingöloppsmässan,som jag tror räddade mig, när det gäller den. Men ändå.. och  många tyckte… nej det klart att du inte skall ge dig ut i spåret. Eller skall du verkligen det …lite vädjande. Jag prövade besluten åt både det ena respektive det andra hållet, och bestämde, nej, det tippar över mot jag skall…

Och hur utvärderar jag detta nu? Som jag tidigare nämnde teipade fötter och det känns så skönt… det känns som om svullnaden dämpas och går lite bort. Stabilare i sin helhet. Ryggen återstår en del innan jag känner direkt bättring, men tänker, det har rättat till sig förr, så skall det nog göra det nu också. 

Det stora värdet av beslutet då? En del återstår, men jag hade inte gett mig till idrottskliniken och fotspecialisterna, utan att det gjort så ont… Vad gav det? En del små muskler i bl a höfterna som skall tränas, för att inte fot och knä skall belastas så. Absolut flera små muskler i fötterna som behöver jobbas på, för att mina Barefeet skor skall vara rätt… och hade jag fortsatt, så hade jag slitit på ena knät än mer… då hade jag fått mer ont där.. Mitt kunnande om denna mänskliga lekamen, min kropp har redan blivit större och jag känner mig berikad. 

Valde jag rätt? Ja, jag tänker att jag just gjorde det och belöningen kommer nog att komma….. Och beslutet det kunde bara jag ta….

Inga kommentarer

Stängt för kommentarer