Du behöver inte känna dig stressad för att vara stressad

 

 

sites/default/files/IMG_1956.JPGFör lite mer än en månad sedan sa min kropp, och framför allt min hjärna nej. Nej, nej, NEJ. Det räcker nu. Sluta upp med det där. Lägg dig ner, andas, slappna av. Sedan reste jag mig upp och kroppen skrek NEEEJ. Lyssna på mig dumma människa. Du kan inte hålla på så här. Än är jag inte bra. Min energi tar snabbt slut, och jag behöver vila varje dag. Det räcker inte med en hel natts sömn, jag är lika trött när jag vaknar som när jag ska sova. Träningen vet jag inte om jag kommer iväg på förrän precis innan och hur jag mår efteråt känns som ett lotteri.
 

Vad jag hittills lärt mig:


 1. Vi behöver mer fysisk och mental vila än vi tror – det är så viktigt med riktig återhämtning. Utan måsten, att finna en plats där vi bara mår bra och verkligen kan slappna av. Det är dessutom det svåraste som finns.


 2. Stress yttrar sig väldigt olika från person till person – mina symptom kan vara både färre och fler än någon annans, och i början tvivlade jag på att det var stress, det var ju så konstiga saker som hände i kroppen som absolut inte kunde ha med stress att göra. Eller?


 3. Även om du är stressad behöver du inte känna dig stressad – jag har aldrig känt mig stressad och säger aldrig att jag är stressad. Förrän nu, när kroppen själv tog tag i saken och sa ifrån.


Håll utkik efter fler inlägg om stress och om vad jag lärt mig.

Inga kommentarer

Stängt för kommentarer