Måndagsångest

Hej.

Imorse var det en såndär morgon när allting känndes hopplöst och motigt. De kommer ibland de där morgnarna, när man funderar på varför man gör det man gör. Varför stiger man upp kl 5.20 för att ta sig och träna. Folk frågar mig det också iband. “Hur orkar du med Morgonträning?”, “Du är inte klok”, “imponerande”, “Att du orkar”….osv..

Hej.

Imorse var det en såndär morgon när allting känndes hopplöst och motigt. De kommer ibland de där morgnarna, när man funderar på varför man gör det man gör. Varför stiger man upp kl 5.20 för att ta sig och träna. Folk frågar mig det också iband. “Hur orkar du med Morgonträning?”, “Du är inte klok”, “imponerande”, “Att du orkar”….osv..

Jag brukar säga att det är för att jag inte har någon annan tid och det är väl hyfsat sant. Det handlar också om att jag inte vill att någon ska se mig, eller så få som möjligt. Jag ska inte säga att det “beröm” man får av andra för att man är “duktig” är oviktigt. Det är ju en del av det bekräftelsebehov man har..jag har.. 

Men det är inte en dans på rosor. När man sitter och precis ska ta på sig träningskläderna så är det 50/50 om man ska skita i det och sova en stund till… Den extra timmen man kan få där lockar en så in i bomben. Så det är bara att göra som när man ska äta en val. En tugga i taget. Dela upp det i små små små mål.

  • Mål 1: Ta på Kläderna. När de är på så känner man sig hyfsat löjlig om man bara tar av dem igen
  • Mål 2: Kom utanför dörren. Oavsett om det gäller att springa eller ta sig till gymmet, så känner man sig väldigt löjlig om man vänder om och går in igen.
  • Mål 3: Röra mig i 5 min. Klarar jag det så är det ok, då har jag gjrot något och det är ok att avsluta och ta en dusch.

När jag kommit till mål 3 så är det i rullning och då går det av bara farten, Men jag måste verkligen kämpa in dessa tre varje gång. Ibland tar det tvärstopp vid Mål 1 som i morse. Det tog verkligen emot. Men jag kom iväg och det blev ett pass på ca 40 min på crosstrainern på gymmet. I morse var den avgörande faktorn att jag skulle få se Community. Jag har en platta som jag sätter på crosstrainern där jag har laddat ner (helt lagligt via en av betaltjänsterna som finns, vill inte nämna vilken…ni vet sponsring och sånt..) ett gäng avsnitt. Lite såhär ser det ut:

sites/default/files/Maskinen.png 

Det blir liksom en sporre att jag kommer få se två avsnitt av ett riktigt roligt program som jag absolut inte kommer se annars. Så om jag inte tränar missar jag något.

Det är ett av de små tricken. Men den största vikten som får vågen att tippa över åt träningshållet är den att jag vet med all säkerhet att jag mår bättre efteråt. Det är utom allt tvivel.

Men det är skillnad på att veta det och att veta det 5.20 på morgonen när man just lämnat en härlig säng.

Fast i ärlighetens namn så har aldrig den sidan vunnit så att jag gått tillbaka och lagt mig. Dessa morgnar (som i morse) när “ångesten över allt och inget” är där så är det bvara att det tar betydligt längre tid att få med hela mig på träningståget. Ångest över allt och inget? jo det är när man absolut inte kan sätta fingret på vad som gör en nedstämd, när det inte finns ett problem att lösa. Vissa kallar det nog bara att vakna på fel sida.

Oavsett så tog jag mig som sagt till gymmet. Det får bli en avslutande bildserie på min morgon.

sites/default/files/Utanför-gym.png

Innan jag gick in….åker alltid omklädd hemifrån.

sites/default/files/Skor.png

Enda sättet att få igång det är …En fot framför den andra tills man är framme.

sites/default/files/Omklädningsrum.png

Ser man hur svettig jag blir?  Jag svettas alltid som en galning. Ok Galningar svettas kanske inte mer än andra, men jag svettas mycket…väldigt mycket. Måste alltid ha med mig en liten handuk att torka av mig med.

sites/default/files/Gymbag.png

Packad och klar. Detta är ju också en orsak till att ta sig till gymmet. Annars skulle jag ju inte ha en rimlig anledning att använda mig av denna fina som frugan gett mig.

sites/default/files/Efter-träning.jpg

 

Så Piggare och på väg till Jobbet. Ja jag vet det ser inte ut så på ögonen, men där är jag på gång.

 

Nu kör vi. 

Inga kommentarer

Stängt för kommentarer