M.I.L.L.A.mind

” De tysta dagarna “

Dagarna som attackerar från en helt dold plats. En plats som inte syns, som en skicklig krypskytt lägger sig fenomenet i bakhåll och när offret minst anar skjuter det skarpt, rätt på den oskyddade varelsen. Så känns dessa dagar när de attackerar då och då. Jag skulle räkna mig själv till en av de där starka människorna. Som i vardagsmun klarar det mesta, reser sig upp och borstar av mig. Ett misstag är en lärdom och allt som hör till.

Så kommer tankarna som inte alls hör hemma i huvudet. Ifrågasättandet. Tänk om jag inte alls är stark? Jag har ju ont? Längtar desperat efter lugn. Ärr… är söndrig. Orolig, JÄTTE orolig. Fungerar inte alls som jag fungerade för några år sedan. Varför fylls jag av skam för att vara ledsen? Varför ställer jag så höga krav på mig själv? Dessa dagar är en process i att komma tillbaka och inte alls så skamfyllda. Kaos = förändring! Jag vet ju allt det där.

Så jag låser in mig, slickar mina sår, svarar inte i telefonen, skyddar mig. Skyddar mig från alla faror som är ute efter att skada mig.  Måste läka… måste läka fort.

Sen blir jag arg. Här går man och predikar för alla man möter att känslor är riktiga, att det är inget att skämmas för. Så ställer jag orimliga krav på mig själv att jag ska “skydda” mig genom att vara en robot? Jag, den där känsliga galningen som i hela min uppväxt varit en färgklick i omatchande kulörer.

Istället för att klappa sig själv på kinden, ge sig själv en kram, så är det så lätt att ge en knuff och ryta “skärp dig”. ” Upp med dig nu!” … Vill jag så har jag den absolut bästa chansen i världen att lära känna mig själv    j_u_s_t     n_u. 

Så IDAG rinner tårar ner och gör mina kinder nariga, IDAG orkar jag inte svara i telefonen, IDAG läker jag min kropp genom att följa magkänslan mot platser jag vill vara på. IDAG släpper jag lös känslorna och låter dem riva i kroppen för att försvinna. JA, jag är trött och rädd, och det är helt okej.

Sprid kärlek, såra inte varandra. 

Verkar någon i din närhet ledsen? Ge en kram. 

Är någon på dåligt humör? Berätta den roligaste historien du vet! 

Är DU ledsen? BE om en kram. 

Det är okej att vara mänsklig och det är helt okej att vara trött när livet varit tufft mot dig. Ju mer du stänger in känslorna, ju längre stannar de kvar. Glöm inte det.

Inga kommentarer

Berätta vad du tycker

Din e-postadress kommer inte publiceras