Känsligt ätande

Emotionellt ätande eller tillfälliga perioder av glupska utfall har drabbat dom flesta. I svåra och stressade tider så är det många som reagerar med att äta och det är inte nyttiga saker man stoppar i sig.

Emotionellt ätande eller tillfälliga perioder av glupska utfall har drabbat dom flesta. I svåra och stressade tider så är det många som reagerar med att äta och det är inte nyttiga saker man stoppar i sig.

Stress till exempel kan göra oss oroliga, ångestfyllda. Då blir godis mer intressant och i vår jakt på belöning så tar vi till sött och får samma effekt som en alkoholist får av alkohol, en tillfällig belöning som kortvarigt lyfter humöret. Oftast är det hjälplösa känslor som ångest, hopplöshet och oro som får igång det emotionella ätandet. Eftersom maten då triggar belöningssystemet så blir man gladare en kort stund, för att sedan i värsta fall må ännu sämre än innan man (tröst)åt. Det blir en ond cirkel där kost och jobbiga känslor bildar en negativ kedja neråt. Man motarbetar sig själv.

Jag är en ångestpersonlighet. När panikångesten var som värst för snart 10 år sedan så vågade jag inte gå ut ur lägenheten, men vågade inte heller vara hemma själv. Jag vågade inte åka buss, men var rädd att få hjärtattack om jag sprang, cyklade eller körde bil ensam. Kroppen styrde mig istället för tvärtom. Ångesten hängde som ett svart moln över mig vart jag än gick. Livet var ett helvete.

Panikångest för den som inte är drabbad kan beskrivas som “Rätt reaktion vid fel tidpunkt”. Du får till exempel hjärtklappning utan anledning, man kallsvettas och blir yr utan förvarning och orsak, Kroppen reagerar rätt men vid alldeles fel tidpunkt. Kroppen reagerar som om du jagas av fyra arga vargar men egentligen så är du bara fundersam över om du stängde av spisen, ungefär.

Men det finns ljus i mörkret: det har visat sig att kosten kan påverka symptomen vad gäller ångest och även depression.

Jag fann en undersökning vid denna tidpunkt som pekade på ett starkt samband mellan socker och ångest, och dök in i den. Studien hävdade att sockret gick in och gav för mycket energi för kroppen, och då svarade kroppen med att reagera på diverse olika sätt, både fysiskt och psykiskt. Det är ingen hemlighet att socker kan leva djävul med humöret men det är inget som människor brukar tänka över.

Min handling därefter blev just ovan nämnda översikt över kosten, och på så sätt fann jag vad som motarbetade mig. Jag fann att jag tröståt en hel del socker för att jag inte mådde bra på grund av oro och ångest vilket ledde till att kroppen överreagerade på vissa kroppsliga signaler och då triggade paniken och så vidare. Jag levde periodvis på micropajer och annat fryst, för att på kvällen “unna mig” godis. Det var ohållbart.

Som tur är så går det att göra något åt det, och det börjar med en sak: översikt.

Man behöver få en översikt över vilken mat som triggar vilken känsla. Jag gjorde helt enkelt ett schema över vad jag gjorde, och skrev ner allt från vad jag åt till hur jag mådde vid vissa tidpunkter. Redan efter någon veckas kopiösa anteckningar kan man ofta se ett mönster. Man kan se om något man äter triggar olika känslor, eller vice versa. I mitt fall var det som nämnt socker, och är det något jag som student (och många med mig )konsumerade så var det billig och snabb mat, ibland även billig snabbmat. Man tog det man hade råd med och gjorde vad man kunde. Det var inte ovanligt att kamrater på korridoren levde på makaroner med ketchup och läsk till det, vilket inte kan ses som den mest näringsrika kosten för en person som behöver få hjärnan att fungera.

Jag är inte ångestfri men jag har varit symptomfri i snart 2,5 år. För mig var och är socker en emotionell trigger som jag behöver ha koll på. Jag har begränsat sockerintaget till ett minimum, för att min kropp helt enkelt löper amok vid för stor konsumtion. Jag får nerverna på utsidan och känslorna blir mer svårkontrollerade.

Jag undviker därför till exempel processad mat, vitt bröd, godis och sötsaker (för det mesta) och dricker inte läsk längre. De få gånger jag aktivt intar sött så är det en kalkylerad risk och jag är medveten om det. Mängden sött vid dessa tillfällen är oerhört liten och brukar inte märkas.

Misstänker att något i ditt sätt att äta påverkar dig negativt? Sätt dig ner och gör en översikt över vad du äter och hur du mår. Börja där, så ska du se att du finner det som triggar dig. När du vet det, kan du agera på det.

sites/default/files/foot-538324_640.jpg

Inga kommentarer

Stängt för kommentarer