Faktagranskning och hälsa

spel

De flesta har nog varit i kontakt med den välbekante doktor Google när något inte stått till rätt med kropp eller knopp. En snabb sökning på symptom som sedan leder vidare till ytterligare en ny sökning utifrån det resultat du fick från det första Google-besöket. Internet må vara ett revolutionerande fenomen för människan, men utan en kontrollerad faktagranskning kan det också vara en riskfylld informationskälla. 

Under covid-pandemin blev fake news ett etablerat begrepp genom att olika hälsomyter spreds på sociala medier. Det är just under den här typen av kriser i samhället som faktagranskning blir särskilt viktigt. I känsliga situationer är dessutom individen mer utsatt för påtryck och risken för kunskapsresistens ökar. 

Fake news, oseriösa underhållningssajter och phising är bara några saker som är en direkt fara för psykisk ohälsa. I den här artikeln kan du läsa ett detaljerat resonemang kring vikten av faktagranskning i samband med hälsorelaterade aspekter. 

1. Fake news

På senare tid har det förts en livlig debatt kring så kallad falsk informationsspridning, eller ”fake news” som är det engelska låneordet. Internet och sociala medier har gjort det ännu lättare för vem som helst att publicera falska nyheter som därefter sprids som löpeld. 

Det kan vara privatpersoner som på egen hand sprider fake news, men det finns även mer avancerade upplägg bakom ett falskt nyhetsreportage. Särskilt i samband med covid-19 utbrottet blev fake news ett ämne på den globala agendan. Felaktig information spreds via olika forum och sociala plattformar på nätet. Påståenden som helt går emot förankrad och beprövad kunskap om pandemier, hälsa och medicin. 

I takt med att fake news har ökat har också begreppet kunskapsresistens dykt upp i debatten kring falsk nyhetsspridning och hälsa. Det vill säga ett tillstånd där individen vägrar ta till sig korrekt information och istället fast håller kvar vid de egna åsikterna om ett hälsorelaterat ämne. Att motverka kunskapsresistens och eliminera hälsomyter är av stor vikt för individens generella välmående.  

Även så kallade ”filterbubblor” påverkar individen och kan vara en direkt fara för psykisk hälsa. Informationsflöder från exempelvis Facebook, instagram eller Tik Tok anpassas helt utifrån individernas, det vill säga användarnas, rutiner och beteenden på nätet. 

2. Misstänkta spelsajter

Oavsett vilken typ av underhållning en användare söker sig till på nätet finns alltid risken att stöta på en oseriös och opålitlig aktör. Här är spelbranschen ett bra exempel eftersom det handlar om underhållning och där det dessutom ingår riktiga pengar. 

Idag har spelmarknaden reglerats för att skapa bättre och framför allt tryggare förutsättningar för användare. Men det finns fortfarande misstänkta underhållningswebbplatser och oseriösa bloggar som sprider falska erbjudanden. Den här typen av falsk informationsspridning kan vara särskilt skadligt för de individer som redan kämpar med psykisk ohälsa. 

Det är vanligt att bonuskoder används som lockbete och den biten kan vara riskfylld för dig som användare. Även om många sajter bluffar och inte är att lita på, finns det även pålitliga sajter som dessutom erbjuder fullständiga guider om hur bonuskoder bör användas. Det kan till exempel vara en artikel om Bet365 bonuskod på sajten Bonuskoder som i detalj beskriver allt du som spelare bör tänka på när du nyttjar bonuskoder i samband med casinospel. 

Svensklicensierade spelsajter måste idag ha konkreta rutiner för att undvika att spelare hamnar i en situatuion som är en fara för hälsan, såsom spelberoende. En artikel som exempelvis länkar till ett casino med svensk licens är i regel en pålitlig informationskälla eftersom att innehållet är rättvist, tryggt och säkert för alla spelare.  

3. Risker med nätfiske (e-post, webbplatser)

Nätfiske, eller phishing som är den engelska benämningen är på många sätt en fara för hälsa och välmående. Det innebär att angriparen manipulerar individer att delge känsliga uppgifter såsom lösenord, koder eller bankkortsnummer.  

Ibland kan kontakten ske via ett vanligt mejl där angriparen ber individen att klicka på en länk som går till en falsk webbsajt. Lockbetet utgår ofta från ett direkt erbjudande som dessutom är tidsbestämt för att äka chansen att användaren klickar på länken omgående. Vissa gånger kan koder och programvara laddas ner automatiskt till användarens dator, vilket ger angriparen kontroll över känslig information.

För att skydda sig själ mot nätfiske är det viktigt att endast klicka på kända länkar. Vid minsta osäkerhet är det bättre att avstå från att klicka. Skulle du händelsevis ha angivit bankuppgifter och därefter får onda aningar ska du kontakta din bank eller själv se till att ändra lösenord omedelbart.  

4. Faktagranskning som ett sätt att hantera internetrelaterade faror för psykisk hälsa

Det är viktigt att konkret motverka och förebygga risken att drabbas av psykisk ohälsa som konsekvens av din aktivitet på internet. På egen hand går det att göra en hel del som främjar ditt välmående oberoende av vad du använder nätet till. 

Faktagranskning är A och O för att förhålla sig neutral inför all typ av nyhetsspridning. Falska nyheter när inte en individ som är påläst från flera säkra informationskällor. Kunskapsresistens uppkommer ofta i samband med spcifika händelser såsom pandemier, konflikter eller politiska frågor. Grunden till ett hälsosamt internetanvändande är att alltid söka efter saklig information som är bekräftad på flera plan. 

Innan du exempelvis delar information på nätet bör du ställa dig följande frågor:

  • Vem står bakom påståendet?
  • Finns det bevis för påståendet?
  • Vilka är motargumenten från andra källor?
  • Vilken fakta finns om avsändaren? 

När du har svar på de nämnda frågeställningarna kan du snabbt få en bättre bild över hur pass sanningsenlig ett påståeende är. Det är ett konkret sätt som hjälper dig att undvika risken att bli utsatt för faror på internet som kan påverka din pyskiska hälsa. 

Det gäller även att organisationer, myndigheter och företag kontinuerligt faktagranskar det egna innehållet på webben. En pålitlig verksamhet är den som är transparent och har faktagranskning som självklar del av det webbaserade arbetet. 

Inga kommentarer

Berätta vad du tycker

Din e-postadress kommer inte publiceras