Att sluta röka är ofta lättare sagt än gjort och hur man slutar röka är individuellt. Det finns ingen enkel lösning, utan varje individ måste sluta på sitt sätt. Sluta-röka-linjen är telefonlinjen man ringer för att få hjälp att sluta röka eller snusa. Vi pratade med Ann Post, driftansvarig på Sluta-röka-linjen.
– Sluta-röka-linjen är ett nationellt uppdrag. Den finansieras med statliga medel och Stockholms läns landsting gör det på uppdrag av staten. Så Sluta-röka-linjen ingår i mitt jobb på Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin. Jag arbetar även med tobaksfrågor i länet, så för min del går ungefär 60 procent av min tid till Sluta-röka-linjen, säger Ann Post.
Ann Post
Det finns ingen enkel lösning för varje individ, utan det gäller att hitta sitt eget sätt för att sluta.
– Det finns metoder som man av erfarenhet vet kan vara till hjälp. Det som är tobaksavvänjarens uppgift är att hitta motivationen och sättet att sluta för varje rökare och snusare. Det kan se olika ut. Många har försökt tidigare, ibland flera gånger, och misslyckats. De bär med sig erfarenheter och kanske tycker att alla andra kan sluta, men inte de.
De som kontaktar Sluta-röka-linjen vill sluta röka, men eftersom nikotin är en drog är det ett missbruk som måste brytas. Början är att be om hjälp.
– Då måste man försöka hjälpa dem. Både med stöd av vad vi vet rent faktiskt och deras tidigare erfarenheter. Vi försöker att utgå från deras egen känsla. Vi kan aldrig sluta röka åt någon. De måste själva göra arbetet. De måste känna sig motiverade nog att stå ut med uppoffringen, som det kan vara, att lämna tobaken bakom sig. Det försöker vi locka fram i ett förändringsprat, som det heter. Vi försöker få styrningen att gå i den riktning som de allra flesta vill, att sluta röka eller snusa. De som ringer hit kan vara mer eller mindre motiverade. En del kommer till oss för att de är remitterade, och uppmuntrade, av sina läkare. De kanske ska opereras och då kräver läkarna att det ska vara rökstopp, i alla fall kring operationen. De kanske hade tänkt att sluta just då, och då gäller det att diskutera detta och ta fram hur de tänker och utforma en strategi för att sluta utifrån det.
När det gäller alla förändringar är det viktigt att sätta upp ett realistiskt mål. Här spelar tidsperspektivet in.
– En sak som man kan säga, och som ofta är väldigt bra, när man ska sluta röka är att sätta ett stoppdatum. Det behöver inte vara nu eller i morgon, utan det kan ligga lite längre fram. Det är alltid bra att ha någonting att arbeta emot, att ha ett tydligt mål för det man ska göra. Det blir lätt, i synnerhet för personer som är beroende, att man glider ifrån målet. Man undviker helt enkelt att komma fram till det här stoppet. Därför är det klokt att bestämma sig: När har jag tänkt att göra det här? Är det om ett halvår eller om två månader? Sedan lägger man upp en strategi fram dit. Det är lite som när man arbetar mot andra mål. Man kanske tränar mot ett visst mål. Det gäller för oss att vara coach, som i idrottsvärlden. Om man ska ge något råd så är detta ett viktigt råd. Det är också viktigt att man försöker bädda hyfsat för sig, att man tar reda på vad det finns för metoder för att sluta och vilka som skulle passa, och att man undersöker dem. Det är metoder som ändå finns. Vi vet ju ungefär upplägget genom forskning och studier. För den enskilda personen kan det se annorlunda ut ändå. Det gäller att få dem som vill sluta röka att börja reflektera själva över hur de vill göra.
Det finns statistik över hur många det är som röker i Sverige. Däremot kanske inte den stereotypa bilden av vem som röker längre stämmer.
– Ungefär tio procent av befolkningen röker. Det är lika många män som kvinnor som är dagligrökare. Tidigare var det mer kvinnor, men så är det inte längre. Däremot har vi över 2,4 miljoner i Sverige som använder tobak i någon form. Vi är ett väldigt högt nikotinberoende folk, om man räknar in rökning, snus och nikotinläkemedel.
Det betyder, poängterar Ann Post, att en tredjedel av Sveriges befolkning är beroende av att tillföra sig själva nikotin för att må bra. Utan nikotin ter sig vardagen svårare.
– De måste få nikotin för att klara av det de behöver göra. Det är ett högt beroende, och många är trötta på det. De vill bli fria från beroendet. Det tycker att det styr dem för mycket. När det gäller motivation är det klart att de säger att det är för hälsans skull de vill sluta. De säger det förnuftigt och ordentligt, men om det vore så skulle alla sluta. Det är farligt att röka, men det är inte det som motiverar dem mest. Det kanske blir en ingivelse att sluta röka, plötsligt blir man bara trött på det hela. Det kan också vara att det händer någonting i omgivningen. Det kan vara en anhörig som råkar ut för någonting rökrelaterat, till exempel en sjukdom. Då kan man få ångest och fundera på vad rökningen kan ställa till med. Det som är mest positivt och som har en stor inverkan är barn, och att få barnbarn.
Det sistnämnda är en stor faktor. Om ens barnbarn inte vill sitta i knät för att man luktar illa, det tar väldigt hårt. De flesta som ringer till oss är i övre medelåldern. De har rökt i många år och tycker att de har klarat det bra. Men när det kommer till det sociala kan det tillkomma starka faktorer så att man faktiskt slutar röka. En stor förändring har skett i samhället. Ann Post betonar att det börjar bli lite besvärligt att vara rökare i dagens Sverige.
– Det finns inget bra och trevligt ställe att röka på snart. Man blir som rökare tillsagd, och det finns förbud. Det gör att glamouren kring rökningen försvinner. Det blir inte så trevligt om man inte bara kan ta den där cigaretten precis när man vill och brukar. Man ska förflytta sig och då blir det inte samma njutning, avslutar Ann Post.
Här får du hjälp att sluta röka:
Text: Daniel Atterbom