För några månader sedan kom den så kallade Folkhälsopropositionen. Det känns som om att vi därmed går mot ett mer prioriterat arbete för den svenska folkhälsan. Fokus är att långsiktigt skapa ett bättre medvetande om matvanor och fysiska aktiviteter. Det märks inte minst att Folkhälsomyndigheten stärkt vikten kring hur vi bättre kan arbete förebyggande. Hur det kommer gå i praktiken får vi se med tiden, men förhoppningsvis lovar detta mycket gott.
Initiativ inom hjärtkärlsjukdomar
Det krävs att fler organisationer och myndigheter nu hakar på folkhälsoarbetet eftersom timingen knappast kunde vara bättre. Inom området hjärta-kärlsjukdomar har till både Riksförbundet HjärtLung och Fysioterapeuterna gått ut med initiativet Sedd i vården och Tre lyft för Sverige. Rehabilitering inom hjärtsjukdomar är avgörande för att förebygga mot hisnande 35 procent av dödsfallen i Sverige. Fler svenska ungdomar sitter stilla under långa perioder av dagarna som en följd av den ökade digitaliseringen, vilket resulterat i fetma. Trenden här ser tyvärr inte ut att avta. Rön gör gällande att hjärtinfarktsdödlighet och återinsjuknande i hjärtinfarkt beror på i vilken grad vi utöver fysiska aktiviteter. Idrottshögskolan påvisar detta i en fallstudie bestående av 22 000 svenska hjärtinfarktspatienter; slutsatsen är att resultatet halverar dödsfallen om patienterna utför fysiska aktiviteter i högre grad.
Fler terapeuter behövs!
I en årsrapport från kvalitetsregistret Swedeheart påvisas dels att tillgången till fysioterapeuter är ojämn i Sverige, och dels att (endast) 60-talet svenska sjukhus infört vetenskapligare tester för individanpassad träning. De resultat som rapporterats från 2017 slår fast att patienterna förbättrat sin fysiska kondition och muskelkapacitet. Detta betyder att fler landsting bör öka anställningarna av fysioterapeuter i högre grad. Majoriteten av patienterna som testats har visat sig lida av rädslor för att röra sig då de tror att en pulshöjning kan vara skadligt för hjärtat. Just därför behövs en kvalificerad och utbildad terapeut som inte enbart skickar patienten till ett gym, utan också skapar medvetande och kunskap om att fysisk aktivitet inte är något farligt – snarare tvärtom i detta fall.
”Nygammalt” folkhälsoproblem får ökat fokus: spelproblematiken
I samband med att Sverige får en spellagstiftning får Folkhälsomyndigheten uppdraget att utveckla det nationella stödet inom kunskap om spelproblematik. Sverige är i mångt och mycket ett land som älskar spel och vadhållning. I synnerhet är det på nätet vi spelar, varför vi också blir ännu mer stillasittande under flera perioder av vår vardag. Enligt regeringen har närmare två procent av vuxna i Sverige spelproblem, och av denna grupp har närmare 31 000 personer ett allvarligare beroende. Därför är egentligen spelproblem ett ”nygammalt” folkhälsoproblem som snarare fått exponering på grund de många utländska spelbolagen som nu friare kommer att kunna marknadsföra såväl nätcasino som sports betting.
Å ena sidan måste lagstiftningen vara så pass väl utformad att den ställer de krav som behövs på licensinnehavarna. Om så blir fallet återstår att se efter den 1 januari då lagstiftningen träder i kraft. Å andra sidan måste licensinnehavarna själva ha erfarenhet av proaktivt arbete inom spelansvar. Och det är just det som både folkopinionen och Lotteriinspektionen (spelmyndigheten) undrar. Om vi tittar närmare på axplocket av spelbolag som kan få licens återfinns spelansvarsfokuserade MRG Group som alltid tydligt markerar sitt spelansvar i sina produkter. I lobbysektionen Casino Tivoli för MRG-varumärket Bertil.com finns tydliga uppmaningar härom, men tydligast markeras spelgränser och veckolimitering vid registreringsförfarandet. För varje användarprofil samlas därefter in den viktiga beteendedata som sedan analyseras och blir avgörande underlag för huruvida en spelare eventuellt måste exkluderas från spel – tillfälligt eller permanent.
Även om MRG Group har tydlig profilering på området spelansvar, tyder mycket på att majoriteten av de utländska spelbolagen kommer att vara ytterst förberedda. Många kommer dessutom med erfarenhet från ett land som brottats med spelproblematik betydligt längre – och djupare – än Sverige, nämligen England.
Lågutbildade får inte hamna efter
Det finns otaliga skäl till att vi verkligen måste slå ett hårdare slag för folkhälsan i Sverige. Flera tidigare studier uttrycker detta, inte minst Folkhälsoinstitutets årsrapport – som varnar för att den allra mest utsatta socioekonomiska gruppen kommer få det som mest tufft om de halkar efter med folkhälsan. Här menar man att de med lägst utbildning, som också har en lägre sysselsättningsgrad med en hög andel av långtidsarbetslöshet, generellt sätt hamnar i ett sämre hälsoläge. En stor knapphet och ekonomisk press har både direkt och indirekt en påverkan på hälsan. Attityden till en förbättring blir helt enkelt svårare när man redan känner en viss hopplöshet i vardagslivet.
Vi hoppas och tror på att det nya slaget för en bättre folkhälsa i landet från regeringen skall nå Sveriges lågutbildade och den svenska gruppen som är minst sysselsatt. Precis alla människor förtjänar verkligen en bättre hälsa.