Bättre livsstil minskar risken för hjärtinfarkt

Bättre livsstil minskar risken för hjärtinfarkt

Svensk studie visar att bättre livsstil minskar hjärtinfarkter med 40 procent.

Ett intensivt folkhälsoarbete under 1980-och 90-talen fick befolkningen i norra Sverige att förbättra sina matvanor, varpå sjukligheten i hjärt- och kärlsjukdomar sjönk kraftigt. Men under de senaste fem-tio åren har förbättringen i stort sett suddats ut. Västerbottningarna har återgått till att äta mer smör och grädde och nu ser forskarna att även kolesterolvärdena stiger. Det visar 25 års uppföljning av det så kallade Västerbottenprojektet, som omfattade olika insatser för att förbättra matvanor och livsstil hos befolkningen.
– Det visar tydligt att när det gäller maten är fettkvaliteten, det vill säga vilken sorts fett man väljer, viktig för risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. Studien visar också att ett brett folkhälsoarbete lönar sig – det går faktiskt att påverka matvanor och sjuklighet i rätt riktning. Men arbetet behöver förankras och drivas fortlöpande för att de goda resultaten ska bestå, säger Irene Mattisson, nutritionsepidemiolog på Livsmedelsverket.

Västerbottenprojektet inleddes i slutet av 1980-talet som en utvidgning av det så kallade Norsjöprojektet, som påbörjades 1985. Norsjöprojektet var en lokal satsning för att åtgärda den höga förekomsten av hjärt- och kärlsjukdom, som då var bland den högsta i landet. Norsjöprojektet innebar förebyggande insatser för att förbättra matvanorna, öka den fysiska aktiviteten och minska rökningen, och engagerade i stort sett alla samhällssektorer. En symbolmärkning av livsmedel introducerades också, för att göra det enklare att köpa mat med mindre fett och mer fibrer. Detta var föregångaren till den nuvarande nyckelhålsmärkningen.

I Västerbottenprojektet kombinerades det lokala folkhälsoarbetet med individuella hälsoundersökningar av vuxna och efterföljande hälsosamtal. Syftet var att påverka kända riskfaktorer för hjärtsjukdom, det vill säga höga blodfetter, högt blodtryck och rökning. Invånarna fick kostråd om att äta mindre fett, särskilt mättat fett, och att äta mer fibrer. Samtidigt betonades betydelsen av fysisk aktivitet och rökstopp.

Nära halvering av hjärtinfarkterna
Under de första fem åren minskade västerbottningarna på andelen fett och mättat fett i kosten, och stannade sedan på den lägre nivån fram till början av 2000-talet. Det var framför allt valet av matfetter som ändrades. Även rökningen minskade. Förändringarna gav resultat – under samma period, 1985-2002, sjönk blodfetterna och överdödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar minskade kraftigt. Bland annat sjönk antalet hjärtinfarkter bland män med 40 procent.

När matvanorna blev sämre steg kolesterolet igen
I början av 2000-talet steg konsumtionen av fett och mättat fett igen. Förändringarna speglar bland annat val av matfett på smörgås och i matlagningen. Efter 2006 ser forskarna att även kolesterolvärdena stiger. Flera faktorer kan kopplas till de höjda kolesterolvärdena: fett, mättat fett, smör och bregott på smörgås, hårt bakmargarin, bullar, chips, kokt potatis och kokkaffe.
– Förändringarna i matvanor och kolesterolnivåer under de senaste åren är oroande och forskarna befarar att hjärtinfarkterna snart kommer att öka igen. Tyvärr ser vi samma trend i övriga landet – fler väljer smör och grädde. Nu behövs ett samordnat nationellt folkhälsoarbete för att förbättra svenskarnas livsstil, både när det gäller bra matvanor och fysisk aktivitet, säger Irene Mattisson.

Inga kommentarer

Berätta vad du tycker

Din e-postadress kommer inte publiceras