KRÖNIKA. Pang! Dörren till omklädningsrummet stängdes igen med en duns som den alltid gjort. Jag stod kvar en stund, la min hand på dörren och andades djupt. Djupet i andetagen kom från alla minnen. Glädjen, ilskan, frustrationen, kärleken, kamraterna, stunderna man låg utmattad av träningen men också det sammantagna… Motivationen.
Det omklädningsrummet var som hjärtat av min motivation och drivkraft, fysiskt gestaltat av ett rum med bänkar, krokar, duschar och den där dörren som alltid smällde igen. Den här dagen var min sista som aktiv idrottare och mitt sista besök i detta omklädningsrum. Jag minns stegen jag tog därifrån. Asfalten, lyktorna, de nakna höstbuskarna och lukten. Åh den där lukten! Lukten av att vara hemma.
Jag har utövat otroligt många idrotter och har alltid älskat att tävla. Under hela min idrottskarriär var just tävlingen mitt mål och min motivation. Plötsligt var målet borta och sakteligen ställdes jag inför en kris. Killen som alltid tränat och varit aktiv var inte motiverad längre. Vad är syftet om jag inte har ett mål? Jag sökte efter mening och mål men satte jämt upp mål som var orealistiska och icke nåbara. Tiden gick och kilona blev fler. Eftersom jag hela tiden gick och väntade på att få motivation till att träna så hände ingenting. Min största kamp var att inse att jag numer är en motionär och inte en elitidrottare.
En morgon vaknade jag och tyckte det var lite jobbigt att kliva ur sängen. Det var tillika jobbigt att ta på sig skorna och det var till och med ansträngande att gå i trappor. Den dagen landade jag, och jag landade hårt. Den dagen blev min vändpunkt. Jag förstod att om jag ska få motivation så måste jag själv ge mig förutsättningar att skapa motivation. Jag måste sätta mål som jag kan nå men som samtidigt är utmanande.
Mitt nya huvudmål var att gå ner till en bra vikt igen. Tre kilo över min f.d. matchvikt kändes rimligt. Jag hade en tydlig plan. Jag visste att jag inte kan göra orealistiska förändringar utan satte små regler kring min kost och vardagsmotion. Nyckeln var att hitta små, realistiska förändringar som jag klarar att hålla över en längre tid. Jag satte även upp delmål, jag skulle till exempel lära mig utföra en ny övning på gymmet. Jag skulle springa en sträcka under en viss tid. Alla år av mental träning var till stor nytta nu när jag behövde det som mest.
I dag jobbar jag med träning och inspiration dagligen. Att träna och sätta upp mål är för mig en självklarhet och motivationen frodas. Vill du bygga världens bästa mur måste du lägga varje tegelsten perfekt, sten för sten.
David Roufpanah tipsar – 7 steg för att skapa motivation
1. Vänta inte på att motivationen ska komma, skapa den själv!
2. Sätt upp mål som är tydliga och gärna delmål för att nå dit.
3. När du ser resultat blir du motiverad att fortsätta. Ibland får man kriga sig till första steget. Förvänta dig inte att det ska vara lätt hela tiden utan acceptera att det är jobbigt ibland och att det är en del av resan.
4. ”En sten i taget” för att bygga din mur. Fokusera inte bara på slutmålet utan även på nästa steg, nästa repetition, nästa backe, nästa övning.
5. Visualisera. Slut ögonen för en stund och gå in i dig själv. Se dig själv som du vill. Om du vill gå ner i vikt, visualisera dig själv som smal. Man har gjort undersökningar på detta och tankens kraft har en helt otrolig fysisk påverkan på oss.
6. Positiva tankar! Vänd negativa tankar som ”fy, jag vill inte ut i regnet. Jag sätter mig framför TV:n i stället” till positiva tankar, ”lite vatten skadar inte, det ska bli skönt att få frisk luft och sen ska jag äta en god middag”.
7. Ta hjälp. Att söka kompetens och få hjälp av experter ökar både din egen kompetens och medvetenhet. Detta bidrar till att du själv kan skapa bättre förutsättningar för att skapa motivation och nå dina mål!
Foto: Cathrine Dahlström
Text: David Roufpanah
Kontakt: davidroufpanah.com