Debatten om solhatten

Solhatten nådde senare Europa och sedan 1930-talet har användningsområdet främst varit influensa och förkylning. Trots att örten har brukats under så lång tid råder det fortfarande oklarheter kring dess effekt. Det har redovisats studier som konstaterar att naturläkemedel med Röd Solhatt inte har någon som helst verkan. Men det har även kommit studier som säger raka motsatsen.

Förra året kom en bedömning från Europeiska Läkemedelsmyndigheten där det konstateras att Röd Solhatt kan användas som förebyggande samt lindring av symptom vid förkylning. Även svenska Läkemedelsverket har godkänt Röd Solhatt som naturläkemedel och godkännandet baseras på den traditionella användningen. Man har även kunnat konstatera att personer med överkänslighet mot korgblommiga växter bör undvika Röd Solhatt.
Varför är det så svårt att ge ett klart besked om Röd Solhatt?
− Det är generellt ett problem när det gäller läkemedel.

Det är vanligt att det förekommer både positiva och negativa rapporter, detta är inget unikt för Röd Solhatt, säger Per Claeson, docent på Läkemedelsverket. Används främst inom egenvården Hur går snacket inom läkarkåren? Är Röd Solhatt humbug eller är det accepterat?
− Jag har inga exakta uppgifter på det, men min känsla är att det inte används av läkare i Sverige i någon större omfattning. Det är alltså inget man skriver ut på recept, utan det används främst inom egenvården, säger Per Claeson.
Den aktiva beståndsdelen utgörs av pressaften och extraktet finns att hitta i drygt 20 olika förkylningspreparat. De mest kända är Kan Jang, Esberitox och Echinagard. Även om det nu är mer eller mindre oklart kring Röd Solhatts påverkan på vår hälsa så finns det i alla fall ett användningsområdet som det inte råder några delade meningar om. Solhatten är nämligen en mycket dekorativ blomma som är enkel att odla själv. Den blir ungefär en halv meter hög och dess blommor är cirka tio centiemter i diameter och mer eller mindre ljust röda.

Skribent: Erika Nilsson